Labb om jord och bakterier.

Hade fler bilder att dela med mig, men de gick inte att ladda upp, wordpress är lite knäpp 😦

cropped-knosedoesscience.jpg

Nedbrytare i jorden

Syfte:

Vi skulle se hur jord från olika platser i Skåne kan bryta ner filterpapper gjort av cellulosa. Vi ska även förstå hur den gör det och varför.

Hypotes:

Bakterierna i jorden bör bryta ner filterpapperet eftersom det innehåller cellulosa. Cellulosa är sockerringar i långa kedjor, dessa finns i växternas cellväggar. Cellulosa kan användas som näring och det är vad bakterierna i jorden vill ha. Därför bryter de ner pappret för att få näring.

Vi tog jord från dessa platser, Kävlinge polystyren fabriken, Kävlinge ån, Kävlinge åkermark, Dalby Söderskog, Sandby åkermark och BMSL jord.

Jag trodde att Kävlinge Ån skulle bryta ner jorden bäst. Sen efter skulle Dalby Söderskog, Kävlinge Åkermark, Sandby åkermark, BMSL jord och sist Kävlinge polystyren fabriken.

Kävlinge ån bör bryta ner cellulosan bäst, eftersom jorden finns i en fuktig miljö med många växter. Detta bör bakterierna trivas i så det borde finnas en hel del. Dalby Söderskog borde det också finnas en hel del eftersom det är ett naturreservat och bör ha ett bra ekosystem då. Ett bra ekosystem har många olika sorters nedbrytare och då borde det också bryta ner cellulosa bra. Åkermark har inte många nedbrytare eftersom det inte är så värst fuktigt och inte mycket som bör leva där heller. BMSL jord och jord från Kävlinges polystyren fabrik är nytt jord och platsen de är på är inte fuktigt och inte mycket som växer.

Men, jorden som jag tog från Kävlinge polystyren fabriken bör ha många gifter. Polystyren fabriken tillverkade råplastmaterial som innehöll stora mängder farliga kemikalier. Marken där fabriken stod på är förgiftat och man stängde ner fabriken på grund av detta. Jorden är fortfarande förgiftat och man placerade en massa jord över den gamla fabriken och marken. Nu är det en stor kulle där, men borde inte gifterna komma upp till denna nya jord också? Då bör denna jord också vara förgiftat. Om detta leder till ett annat resultat vet jag ej.

Material:

Vi behöver jord från olik platser, genomskinliga glas/plastburkar med lock för att ha jorden i, något att gräva upp jorden med, vatten, filterpapper, sax och dropprör. Även någon sorts av burk för att förvara jorden tills man kommer till skolan.

 

Genomförande:

Först fick man bestämma i gruppen vilka som skulle ta jord från vilka ställen, när man har bestämt det fick man även bestämma vem som ska ta med sig materialen till labben. Sen får man hitta en tid då man kan gå ut och gräva upp jord till labben från de olika platser man fick. Man stoppar ner jorden i en burk och sen tar man med sig jorden till skolan. Man tar jorden och stoppar ner dem i olika genomskinliga burkar och skriver ner vilken burk som innehåller vilken slags jord, man häller ner lite vatten så att jorden blir fuktig och sen sätter man på locket och låter dem stå i en vecka. När det har gått en vecka ska man kolla om jorden har börjat bryta ner cellulosan, om man får dåliga resultat bör man ha mer vatten i jorden och låta dem vara i en vecka till.

Resultat:

Vilken sort jord är bäst på att bryta ner cellulosan i filterpappret?

Vecka 1:

  1. BMSL jord – Har fått mest vatten (Vilket man kunde se på locket, då vattnet har kondenserat och hamnat på locket, bara att se hur stora dropparna är). Bäst resultat.
  2. Kävlinge polystyren fabriken – Mycket mögel, hur blev den så bra? Kan det ha med gifterna att göra? Jorden låg relativt nära Kävlinge ån, men det bör nog inte ändra resultatet eftersom jorden från Kävlinge ån fick dålig resultat.
  3. Dalby Söderskog – Innehöll lite sand också, vet ej om detta ändrar resultatet. Fick mindre vatten verkar det som. En planta växer i den.
  4. Kävlinge åkermark – Väldigt lite vatten men fick ganska bra resultat i alla fall.
  5. Sandby åkermark – Nästan lika bra som Kävlinge åkermark.
  6. Kävlinge ån – Ser inte ut som om jorden har brytit ner något av cellulosan, dåligt med vatten.

Efter detta bestämde vi oss att ha mer vatten, de olika jorden hade fått olika mängder med vatten och det verkade ändra resultaten en hel del.

u0-weu-d1-921615f2ce714639b55222c90bc2b9c6^pimgpsh_fullsize_distr

Vecla 2:

  1. Kävlinge åkermark – Mycket bättre än förut.
  2. Kävlinge polystyren fabriken – Fortfarande bra resultat. Knappt nån skillnad.
  3. BMSL jord – Knappt nån skillnad.
  4. Dalby Söderskog – Knappt nån skillnad.
  5. Sandby åkermark – samma resultat som förut, börjar växa i jorden. Vi hittade även en mask.
  6. Kävlinge ån – Fortfarande nästan ingen nedbrytning av cellulosan, även fast den har fått mer vatten.

Slutsats:

Resultaten blev inte alls vad jag trodde det skulle bli, Kävlinge ån gjorde jätte dåligt ifrån sig och Kävlinge polystyren fabriken och åkermarken fick jätte bra resultat, även fast platserna var torra och det inte växte mycket. Dalby Söderskog gjorde också dåligt ifrån sig vilket det inte borde göra, då det kommer från en skog med bra ekosystem.

Enligt www.vaxten-slu.se så är det pH-värdet i jorden som påverkar nedbrytarna. Lågt pH-värde missgynnar bakterier och maskar, men gynnar svampar. Så pH-värdet har en stor del i hur bra jorden bryter ner till exempel cellulosa. I detta labb testade vi bakterierna i jorden, så desto högre pH-värde jorden hade, desto bättre resultat borde de få. Vi träffade även på en mask i en av proverna, men eftersom de också trivs bättre i högre pH-värde, borde det inte göra nån stor skillnad. Vi borde ha testat surhetsgraden på de olika proverna. Då kanske vi skulle ha sett om det gjorde en skillnad.

Nedbrytare behövs för att få ett bra ekosystem, de har en stor roll i naturens kretslopp. De bryter ner döda växter och djur, från dem får de näring och det som blir kvar är bland annat vatten och närsalter. Dessa tar träd och växter upp och gör om det till cellulosa. Djur kan äta av växterna och när dessa djur dör så bryts de ner och processen börjar om, nedbrytarna kan också få näring från döda växter. Detta är ett viktigt kretslopp i naturen.

Felkällor:

Gifter från polystyren fabriken kan ha höjt pH-värdet och därför har bakterierna i jorden brytit ner cellulosan bättre.

Olika mängder med vatten kan har orsakat att vissa prover inte har blivit tillräckligt fuktiga, medans andra har blivit mer fuktade och därför fått bättre resultat.

Jorden från Kävlinge ån togs inte från långt ner i marken och kan ha varit mer som sand eller lera, vet ej om detta ändrar resultaten

Dalby Söderskog hade sand i, vet ej om detta förändrar resultaten.

Kan ha markerat de olika proverna fel, detta kan ha hänt, men troligtvis inte.

Vi skulle även kunna förbättra labben genom att kolla pH-värdet i jorden innan vi testade dem.


WP_20141017_006Denna labbrapport vill jag tillägna till en viss spindel som dog under labben.

Vi fann honom i en av burkarna, krossad mot sidan av glaset.

Rest In Peace

Spindel.

2014-2014

av Oscar "Knose" Cederberg

Våran resa till Dalby Söderskog. (Samt en liten Exkursion Labbrapport)v

cropped-knosedoesscience.jpg

Exkursion Labb Rapport

Syfte:

Syftet med denna labbrapport var att se hur ekosystemet kan se ut. Vi åkte till Dalby Söderskog. Vi skulle kolla på olika arter av insekter och djur och se hur vårt lokala ekosystem fungerar. Vi får också se om vi har en stor biologisk mångfald i Dalby Söderskog.

Hypotes:

Insekter och kanske något slags djur. Det var det jag trodde vi skulle träffa på. Djuren brukar hålla sig borta från människor, men man kan kanske se glimten av en kanin av något slag. Men insekter har ju inte denna ”funktion” och de bryr sig inte om oss. Flugor, spindlar och myror var jag nästan säker på att vi skulle träffa på. Om det är en väldigt bra biologisk mångfald i skogen, kan vi kanske få träffa på fjärilar, bin, skalbaggar och andra lite mer ovanliga insekter. De är såklart inte så värst ovanliga, men man brukar mest träffa på myror och spindlar när man är ute i skogen. Men såklart, nu ska vi kolla lite närmare på insekt-nivå, så vem vet? Om vi hittar nått sorts avfall från ett djur som till exempel hund, hittar vi säkert flugor. Hittar vi spindelnät hittar vi nog spindlar. Jag tror myror trivs bättre i barrskog än i lövskog, så vi kanske inte hittar många myror då vi ska till en lövskog.

Eftersom vi ska till en lövskog så kommer det vara svårt att hitta barrträd… Väldigt svårt. Jag kan tänka mig att vi hittar några av de vanliga lövträden, som ek, lönn och bok. Desto större biologisk mångfald det är, desto fler olika arter av träd. Eftersom Dalby Söderskog är ett naturreservat så borde det ha en ganska stor biologisk mångfald.

Material:

Insektpincett, lupp, stereolupp, petriskål, bok om insekter och förnasåll, samt bok om träd och buskar.

Sen behövde vi kläder efter väder, sittunderlag, mat, vatten och ett gott humör. Men det har inte så mycket med själva labben att göra egentligen. Detta är för själva resan till och från Dalby Söderskog, vilket var by the way via buss.

Genomförande:

Labb 1 – Livet i förnan.

I denna labb ska vi försöka titta och identifiera olika insekter och kanske (om vi har tur) lite större djur.

Detta kan man göra på flera sätt. Man kan samla ihop vissna löv på marken eller annat förna. Dessa borde man ta från ställen där man tror det finns insekter, till exempel vid fuktiga platser eller intill stubbar. Nu när du har förna ska du stoppa in det i en förnasåll. När du har stängt locket så är det dags att börja skaka. Medan du skakar borde du hålla koll så att inget ramlar ut. Jag skulle rekommendera att sjunga ”Ayy macarena” för att få upp stämningen. Nu när du har skakat ett tag är det bara att se vilka olika insekter du har ”silat” fram. Du tömmer innehållet som har passerat sållets nät i en plastpåse. Häll lite av den silade förnan på något vitt bakgrund så du kan se om det finns några liv där. Hittar du något så kan du titta närmare på den med hjälp av en STEREOLUPP™. Nu är det bara att ta upp boken och försöka reda ut vilket litet djur du har träffat på. Detta kan du göra genom att följa instruktionerna med ”nyckeln” som det kallas. Skriv upp resultaten.

WP_20141003_006

Labb 2 – Nyckeln till träd och buskar.

Gå runt lite i skogen och du kommer snabbt hitta träd. Men vilket träd är det? Med hjälp av bestämningsnycklar kan du enkelt få reda på om det är ett bokträd eller en gran du har träffat på(Roligt skämt)! Det enda du behöver är blad och denna bestämningsnyckel. Du följer instruktionerna och snart får du nog reda på vad du har funnit.

Resultat:

Organismer Antal
Rundmaskar I
Blötdjur – Snäckor/Sniglar III
Leddjur – Kräftdjur – Gråsuggor III
Leddjur – Spindeldjur – Spindlar II
Leddjur – Mångfotingar – Enkelfotingar I
Leddjur – Insekter – Myggor (även larver) II
Leddjur – Insekter – Flugor (även larver) II
Ryggradsdjur – Däggdjur – Möss I

Musen var död, och en av myggorna dog en långsam och nog inte så värst plågsam död i en sterolupp (Dennes ben blev krossade mellan de olika lagern av plast)

R.I.P

VI hittade även, EK, ALM, HÄGG, BOK och LÖNN.

Slutsats:

Vi hittade inte så värst många olika sorters träd. Men detta kan vara på grund av att vi inte gick så värst långt in i skogen, eller så är det bara dåligt med olika sorters träd. Detta är en lövskog, vilket vi kan se eftersom vi har bara hittat lövträd. Vi hittade många olika små djur, och även en död mus. Hur musen dog är  inte viktigt, men att den fanns kan tyda på att andra sorters däggdjur finns också. Möss brukar oftast äta insekter och andra ryggradslösa djur (Nowak, R. M. (1999) sid.1604-1608) så det borde finnas gott om dem i skogen. Vi hittade inga myror, detta beror nog på att vi var i en lövskog och de trivs bättre i barrskog. Annars så verkar det vara en ganska bra biologisk mångfald, då det finns många vanliga och npgra ovanliga (enligt mig) insekter och djur i denna skog. Det skulle nog kunna finnas fler träd men annars så är det toppen. Bättre kan det bli men det kunde vara sämre.

Felkällor och sådant.

Vi skulle kunna behöva mer tid för att titta omkring ännu mer, desto mer data desto bättre resultat! Detta gäller för både löv och insekt-labben. Sen kan vi ha sätt fel på vissa insekter eller blad. Detta är då inte en riktigt bra bild på hur ekosystemet ser ut, då vi även inte var så värst långt inne i skogen. Den kan va helt annorlunda desto längre in man är.


Jag vill tillägna denna rapport som minne för dessa organismer.

Myggan number 1.

”Du försökte fly från fängelset, men fängelsets väggar bröt dina ben och dödade dig inifrån” – Anonymous

Musen ”Jackpott”

”Vägen du vandra ledde dig ej fram, men det ledde dig till andra sidan” – Oscar ”Knose” Cederberg 2014

Brasse ”Brasse” Brännström

”Åh vad det låter bra, det i O:et i Bommet som gör det” – Fem myror är fler än fyra elefanter

Gforce Gtx ”gfork gtx 650 tit” 650 Ti. Aka: ”Grafikkortet”

”MEN VA FAAAEN” – Oscar ”Knose” Cederberg 2014 när detta hände:gfork gtx 650 tit

Må ni vila i frid.

EDIT: Brasse Brännström är värd mer än detta, jag vet. Detta är inte på något sätt ett försök att få honom till ett skämt. Han var en stor del av min barndom, och ja. Han lärde mig om hur det är så att det är ”O:et i Bommet” som gör det. Jag vet även att grafikkort är inte en organism, det är ett skämt. Dessa skämt i slutet bör ej ändra mitt betyg eftersom de har inte förstört rapporten på något sätt utan är mer som en extra bit för de klasskompisar som vill läsa min rapport. Detta är då inte menad för Sanna, men Sanna får gärna skratta. Men Sanna bör ej bli arg då detta är min blogg vilket betyder mina regler. För att labbrapporten är försenad med 2 dagar är för jag är lat och Borderlands 2 hände. Sorry. Jag är ej bra med att lämna labbrapporter i tid. För att göra upp detta ska jag göra färdig nästa labbrapport ett par dagar innan deadline! Tack och god kväll. Nu ska jag tillbaka till Borderlands 2.

// Oscar Joel Cederberg 16 Oktober 2014 18:43

REST IN PEACE

Brasse Brännström

Februari 27 1945 – Augusti 29 2014

av Oscar "Knose" Cederberg

Odla Coola Kristaller

(Höll på att skriva labbrapporten förut men den försvann… sorry :c)

KnoseDoesScience

Syfte: Se hur man odlade kristaller och även hur de ser ut, både med blotta ögat och med mikroskop. Vi försökte odla kopparsulfat kristaller.

Hypotes: Kristaller kommer att bindas runt kanterna av glaset och på tråden. Dessa kristaller kommer vara blåa eftersom vi använder kopparsulfat som salt.

Material: Vi behöver bägare (som är ren), tratt (med filterpapper), ren sked, glasstav, termometer, brännare, trefot, trådnät, tändstickor, sytråd, vatten (helst destillerat) och ett salt. I detta fall använder vi kopparsulfat (detta bör göra kristallerna blåa)

WP_20140919_007

Genomförande: Jag var sjuk den första lektionen, men detta är vad min grupp gjorde.

De satte upp trefoten med trådnätet ovanför brännaren och fyllde bägaren med det destillerade vattnet. De hällde i en mängd kopparsulfat de hade fått. Sen placerade de bägaren på trådnäten. Nu var det bara att sätta igång brännaren och hålla koll på värmen i saltlösningen så att det var 50 grader celsius med hjälp av en termometer. Under tiden saltlösningen värmdes upp fixade de nästa del i labben. De hade en avlång bägare som de stoppade ner en strut med filtreringspapper ner i. När saltlösningen var färdigt hällde de ner den i struten. Detta filtrerade då saltlösningen och sen efter en lång stund hade de en filtrerad saltlösning i bägaren. De snurade runt en tråd på en glasstav och la glasstaven över bägaren så att tråden nådde ner till lösningen utan att nudda bottnet eller sidorna av bägaren. Nu var de färdiga och behövde vänta en vecka innan de kunde kolla på kristallerna som BORDE bildas.

Tyvär blev det inte så. Saltlösningen hade inte varit mättad nog och inga kristaller bildades på snöret. Det hade bildas några på sidorna av bägaren, men de kunde inte de använda. De fick göra om processen och denna gång ha ännu mer kopparsulfat för att få saltlösningen att bli mättad. En liten kopparsulfatkristall som vi fick från en annan grupp bindade vi fast på tråden. Vi rengjorde bägaren och hällde ner den nya mättade saltlösningen, sen stoppade vi ner tråden med kristallen och väntade tills nästa vecka.

Kristaller bildades på tråden och vi tog upp dem.

Här har v en bild på hur kristallerna såg ut:

WP_20140919_002

Vi tog denna klump av kristaller och tittade på dem genom mikroskop.

Resultat: Första gången hade lösningen inte varit mättad nog. Det ledde till att kristaller inte bildades och vi fick göra om processen. Den andra gången hade vi mer kopparsulfat med i lösningen och då började äntligen kristaller bildas. Dessa kristaller var blåa och växte runt tråden.

Här har vi ett exempel på hur kristallen hade sett ut om vi hade använt kaliumaluminiumsulfat istället för kopparsulfat:

WP_20140919_008

Formen och färgen är väldigt olikt från kopparsulfat kristallerna.

Slutsats: Kristallerna blev blåa eftersom kopparsulfatet hade bundits sig med vattnet, detta gör att kristallen blir blå, istället för grå. Det bildades kristaller eftersom vattnet i saltlösningen avdunstade och därför kunde jonerna i lösningen börja göra jonbindningar.

Kopparsulfat + Vatten –> Kopparjoner-2 + Sulfatjoner-2 + Vatten.

Detta är inte en kemisk reaktion, det visar bara att kopparsulfatet var i solid form, men att vattnet delade upp jonbindningen och därför blir en saltlösning.

Kristallerna ser väldigt vackra ut med blotta ögat, men när man koller på dem genom mikroskop kan man se att de ser lite förstörda ut, skrapade och lite sprickor här och var. Men de har fortfarande väldigt raka sidor och ser ut som de har gjorts i ett datorprogram med få antal polygoner. Detta är för att jonerna ska kunna dela på energin så bra som möjligt, de positiva jonerna sätter sig bredvid negativa joner, och de negativa jonerna sätter sig bredvid positiva joner.

WP_20140919_005WP_20140919_004

Felkällor:

Vi hade inte tillräckligt mättad saltlösning förut, därför växte inga kristaller först.

Bägarna kunde ha varit orena och därför kunnat påverka hur kristallerna bildades.

Vattnet kan ha varit icke destillat, vilket då kunde ha påverkat hur kristallerna bildades och såg ut.

av Oscar "Knose" Cederberg

Labbrapport om Magnesiumoxid

(Försenad pga sjuk, 6 test, andra läxor mm. Dålig planering från både mig och skolan.)

cropped-knosedoesscience.jpg


MAGNESIUMOXID LABBRAPPORTEN

WP_20140829_001 1

Syfte: Syftet med denna labb var att se hur magnesium reagerade med syre och om magnesium, magensiumoxid, destillerat vatten och magnesiumoxid i vatten leder ström. Vi skulle lära oss ett sätt som man kan göra salt på och även hur reaktionen fungerar.

Hypotes: Vi har sett hur magnesium reagerar med syre förut. Jag trodde (och som jag fick bekräftat före att magnesium skulle leda ström (eftersom det är en metall och metall leder ström), destillerat vatten skulle inte göra det (för det fanns ingeting att leda ström med, man behöver några joner i den för det ska leda ström) och att magnesiumoxid inte skulle göra det, eftersom det var en jonbindning (salt).

Material: Brännare och tändstickor. Degeltång, kniv och doppelektrod. Urglas, destillerat vatten och såklart, magnesium!

WP_20140829_002

Instruktion: Det första du borde göra är att testa om destillerat vatten och magnesium leder ström, detta gör du med doppelektroden. Skriv upp resultaten och fortsätt vidare med nästa steg. (Detta blev nästan precis som det stod på pappret, i swear i wrote this from top of my head. didn’t cheat)

Skär av en bit av magnesiumet med kniven. Du kommer märka att insidan är mycket mer blänkande än utsidan. Lägg biten i ett urglas med degeltången.

Nu ska du tända en tändsticka medans du eller din labbkamrat sätter igång brännaren, medans du håller den brinnande tändstickan över den. En blå flamma kommer att synas.

Ta magnesiumbiten du skar av förut med degeltången och håll den över flamman, men se upp! När magnesiumet reagerar med syrgasen, kommer den börja lysa starkt. Man borde inte titta in i ljuset eftersom den kan blända. Lägg ner biten i urglaset och låt det stå där tills det slutar lysa. Det borde finnas ett vitt pulver, om det finns några rester av magnesium, ta upp magnesiumet och gör samma sak med det.

Kolla om det vita pulvret (Magnesiumoxid) kan leda ström med doppelektroden, sen skriv upp resultatet. Nu kommer sista steget i experimenten. Lägg det vita pulvret i det destillerade vattnet och blanda runt. Kolla om vattnet leder ström nu när det inte längre är destilerat. Skriv upp resultatet.

dat light

Resultat:

Destillerat vatten: Leder ej ström.

Magnesium: Leder ström.

Magnesiumoxid: Leder ej ström.

Vatten med magnesiumoxid i: Leder ström.

Slutsats: När magnesium reagerar med syrgas skapar saltet magnesiumoxid.

2Mg + O₂  =>   2 MgO

Destillerat vatten leder inte ström eftersom det finns inga joner i det som kan transporeta strömmen, men om vi blandar i en salt kommer vattnet dela upp saltet i joner (Eftersom salter är en jonbindning). I detta fall var det

MgO => Mg2++O2-

Joner leder ström eftersom det är en laddad partikel som rör på sig i en lösning, detta är därför magnesiumoxid inte leder ström och destillerat vatten, men vatten med magnesiumoxid i sig gör det. Magnesium leder ström eftersom det är en metallbindning. En metallbindning är nästan samma sak som molekylbindning. De olika ämnen delar på elektronerna istället för att ta eller ge dem till andra ämnen. Men i en metallbindning är elektronerna lite mer ”fria” och kan därför leda ström.

Felkällor: Vi glömde att kolla innan om det destillerade vattnet var verkligen destillerat. Så den kunde kanske ha ledat ström innan vi testade när vi hade magnesiumoxid i den. Men det är fortfarande sant att destillerat vatten inte leder ström, även fast i detta fall att vattnet kanske inte var destillerat.

Until next time.

 

See ya!

Alternativ instruktion (Efttersom folk har klagat över att instruktionen inte är rätt)::

  1. Testa om destillerat vatten och magnesium leder ström med hjälp av en doppelektrod. Skriv upp resultaten.
  2. Skär med en kniv en bit av magnesiumet
  3. Tänd en tändsticka och sätt igång brännaren medans du håller tändstickan över den.
  4. Håll magnesiumbiten med degeltången över brännaren. Var försiktig när magnesiumbiten reagerar med syren. Det blir ett stark ljus sken som kan blända.
  5. Lägg ner biten i urglaset och låt det stå där tills det slutar lysa. Det borde ha bildats ett vitt pulver. Om det finns några rester av magnesium, ta upp magnesiumet igen och gör om processen tills det endast finns vitt pulver kvar.
  6. Kontrollera om det vita pulvret (Magnesiumoxiden) kan leda ström med doppelektroden. Skriv upp resultatet.
  7. Lägg det vita pulvret i det destillerade vattnet och rör om. Kontrollera om vattnet leder ström när det destillerade vattnet har blandat sig med magnesiumoxiden. Skriv upp resultatet.

(Ps: Det verkar inte som om magnesiumoxid är ett salt? Eh?)

av Oscar "Knose" Cederberg