Ekologi Arbetet. THE BETTER VERSION!!!

1. Beskriv ett ekologisk hållbart ekosystem.

Sjön är ett fuktigt ekosystem med många olika arter. Det finns mindre däggdjur men det finns andra arter som till exempel fisk, plankton och andra organismer. Dessa organismer är alla viktiga för ekosystemet och dess kretslopp och näringskedjor. Jag valde en slättsjö istället för skogs- eller fjällsjö, eftersom slättsjö är mer näringsrik. Detta beror på att det växer mer i slättsjöar än i fjällsjöar.

Några exempel på djur och växter i Svenska sjöar:

Däggdjur: Bäver, Iller, Älg, Mink

Insekter och spindeldjur: Mygga, Skräddare, Trollslända, Dykare.

Fåglar: Blåmes, Gräsand, Kråka, Svan, Skrattmås.

Fiskar: Brax, Karp, Mört, Ål, Regnbåge.

Växter: Vass, Säv, Näckros, Näckmossan, Vattenpest, Grönslick.

Kräldjur och groddjur: Padda, Snok, Groda, Åkergroda, Långbensgroda.

Blötdjur, kräftdjur och andra djur: Blodigel, Båtsnäcka, Hästigel, Dammsnäcka, Damvattenloppa, Sötvattens marlkräfta.

m.m

Det finns många näringskedjor i sjön, vi har till exempel:

Näringskedja

Producenterna i detta fall är växterna och växtplanktorna. De äts av plankton som senare äts av minde fiskar. Dessa små fiskar kan även äta växter. Små fiskar har för liten mun för att äta andra fiskar, därför äter de plankton och växter. Dessa små fiskar äts av större fiskar, som kallas rovfiskar. Rovfåglar som till exempel kungsörnen, äter dessa större fiskar. Så här ser pyramiden då ut:

Konsumenttriangel

Rovfåglar blir toppkonsumenten i detta fall, och detta är en viktig näringskedja i sjön. Jag vill också tillägga att döda växter och djur som hamnar på marken bryts senare ner av nedbrytare, dessa nedbrytare är blötdjur och kräftdjur till exempel. Dessa är extremt viktiga för sjöns ekosystem, för de är också viktiga för kolets och andra kretslopp i sjön. Dessa nedbrytare bryter ner resterna som de får näring av. Närsalterna hamnar i marken och tas senare upp av växterna. Jag kommer senare i Del 2 berätta hur viktigt dessa nedbrytare är för ekosystemet i sjön.

Men, hur kan klimat och naturförhållande påverka detta ekosystem?

En viktig sak för kräftdjuren och vissa andra djur är kalkhalten i berggrunden. Har sjön väldigt mycket kalk så är jorden mer näringsrik på närsalter och mineraler, kräftdjuren kan bygga sina skal och pH-värdet höjs, vilket är bra för nedbrytarna och fiskarna. Det gynnar alltså nedbrytarna och växterna, och det är även bra mot försurning, som kan kommer prata mer om i Del 2.

Under vintern så blir övre lagret av sjön is, fåglar flyger till varmare klimat och djuren brukar fortsätta som normalt. Temperaturen i de undre lagren ändras inte mycket och djur och växter lever vidare. Solen har det svårare att ge energi till växterna under vattnet, då isen blockerar ljuset en stor del.

Vattenståndet är också viktigt, ändras den snabbt kan musslor hamna på land utan att kunna ta sig ner (Till exempel det som hände i Vombsjön ett par år sen). Detta med kombination med frostnätter kan vara katastrofalt, men detta pratar jag mer om i Del 2.

Kretslopp i sjön:

ful kretslopp

Eller en bättre bild:

finare kretslopp

Vattnets kretslopp har en stor roll i sjöns, och hela världens ekosystem. Vattnet från hav och sjöar värms upp av solen och kondenserar. Vattnet blir i gasform och hamnar i molnen, där de senare kan förflyttas. Sen när det blir kallare, vid skogar och berg till exempel, blir det nederbörd. Detta gör så att alla platser i världen kan få vatten, även om det inte är nära någon sjö eller hav. Skogar och berg får vatten som sen rinner vidare. Marken vattnas, kan man säga. Vattnet rinner tillbaka i form av bäckar eller annat till sjöar och hav. Vattnet går alltså runt och runt, ett kretslopp. Det finns även något som kallas surt regn, men det kommer jag gå igenom mer i del 2.

Fotosyntes är ännu ett kretslopp i sjön och resten av världen. Detta är då hur växter får energi genom att göra om koldioxid till syre. Jag har en fin bild på hur detta fungerar:

Fotosyntes

 Växterna använder fotosyntes för att göra om energi från solen, vatten från marken (Och runt omkring sig, de växer under vattnet…) och koldioxid från djur till socker som de använder som näring och syre som de släpper ut som sen djuren andas in. Djuren andas i syret och syresätter sitt blod för att sen andas ut koldioxid, som sen växterna fångar upp.

2. Vad finns det för hot mot ditt ekosystem?

Det jag tycker är det största hotet mot ekosystemet i sjön är det låga pH-värdet från försurning. När man förbränner fossila bränslen kan giftiga gaser släppas ut. Dessa är till exempel kvävedioxid och svaveldioxid.

Svaveloxid som hamnar i molnen blandas med vattnet och bildar svavelsyra i vattenlösning.

2SO2(g) + O2->  2SO3(g)

2SO3(g) + H2O Û   H2SO4(aq)

( Taget från http://www-vaxten.slu.se/amnesingang/Naturvet/kemi_sur_regn.htm )

Nederbörden från dessa moln är då surt och påverkar pH-värdet i sjöar och hav. Desto starkare syra, desto värre. Om pH-värdet sänks i sjön kan det skada ekosystemet. Kräftdjur och musslor kommer ha det svårare att överleva, då deras skal fräter sönder. Om de försvinner sänks närsalterna i jorden, skräp och döda växter och djur kommer inte brytas ner lika snabbt och förgiftar sjön. Sen kommer jorden bli mindre näringsrikt och växterna kommer då få det svårare att överleva, vilket leder till att de dör, plankton och små fiskar dör för de inte har något att äta, rovfiskar har ingen liten fisk att äta till middag och dör, och rovfåglar flyger iväg och letar mat på nått annat ställe eller dör ut. Om det händer kan man försöka rädda sjön genom att ha mer kalk i sjön. Kalken höjer pH-värdet och det är vad kräftdjuren har i sitt skal.

För att se till att detta inte händer, bör man minska giftiga avgaser som släpps ut ur fabriker och bilar. Problemet är, hur ska man göra det? Bättre lagar måste göras och elbilar skall användas istället för bilar som kör på fossila bränslen. För oss i Sverige skulle detta vara jättebra. Mindre utsläpp från fabriker och inga utsläpp från bilarna! Men, detta är då bara i Sverige. Företag skulle nog flytta ut sina fabriker till andra länder, så de kan tjäna mer pengar. De skulle nog flyttas till låglöne-länder som China, Indien till exempel. Utsläppen skulle öka i dessa länder. Sen även, var ska energin till bilarna komma ifrån? Elen borde komma från sol, vind och vatten, istället för fossilabränslen. Sen är elbilar inte så värst miljövänliga heller, egentligen. Att tillverka en elbil släpper ut mer farliga ämnen än bensin- eller dieselbil. Det finns folk som säger att man måste åka en elbil i 7 år för att den ska ha släppt ut mindre än en vanlig bensinbil. Detta är också lite fel, eftersom man inte har räknat in tillverkningen av batteriet. Batteriet måste bytas då och då, och det är många giftiga ämnen som används och släpps ut. Och var tillverkar man dessa miljöbovar? Jo, i länder som China. Så, tillslut kommer det bara gynna vi i Sverige, men skapa större problem för folket i låglöneländer.

Överfiske är dåligt för hav, men i sjöar händer det inte lika ofta. Vid sjöar brukar man inte ha stora fiskeindustrier, speciellt inte i små sjöar, men hobby-fiske kan skada små sjöar med dålig tillväxt. Vissa sjöar har så få fiskar att bara lite fiskning kan rubba ekosystemet ordentligt. Finns det inga fiskar kommer rovfåglar inte ha något att äta och nedbrytare mindre näring och mindre närsalter till växterna. Fiskning i hav och sjö bör ha strängare lagar så att stora fiskindustrier inte ska förstöra miljön, sen måste fiskning hända då det är livsmedel för oss människor, men det måste vara på ett bättre sätt.

Övergödning är när växter växer för mycket, vilket kan låta bra eftersom, är det inte vad man vill? Mer natur! Nej, inte riktigt så är det. Övergödning kan ske i både vatten och på land och kan bli ett stort problem. Sjöar som förut har varit fina och fullt med liv blir gröna, algebad med en massa växter. Det kan även förekomma giftig algblomning som kan förgifta boskap och djur som dricker ur sjön. I Sverige hade vi förut problem med övergödning och man kom på att det berodde på Fosfor.

Fosfor visade sig ha en stor roll i hur stor produktionen av växter och djur kunde bli. Vi minskade fosfor i sjöar genom att göra reningsverken bättre och rening av vattnets innehåll av fosfor. Många sjöar återhämtades sig, medan andra inte gjorde det.

övergödning

Typisk övergödning vid sjö

Om för mycket organismer som växter produceras blir det svårare för ljuset att tränga sig ner i vattenmassan, vilket gör att växter och djur begränsas till en mindre sikt närmare ytan. Mängden nedbrytare ökas dock i bottnarna.

Vattenväxter som bryts ner när det inte finns mycket syre i vattnet kan orsaka massdöd i botten av sjöar. Syret använda upp för bryta ner växterna, och inget kan då leva där. Organismer flyttar och/eller dör och inget kan leva då. pH-värdet kan också höjas under sommaren då fotosyntesen är igång. Om pH-värdet blir över 9 kan giftigt ammoniak bildas i vattnet och förgifta organismer.

3. Vad är ekologisk hållbarhet?

Enligt vad jag har förstått är ekonomisk hållbarhet när ett ekosystem fungerar i ett långt tag. En process som körs om och om igen utan några problem. Ett kretslopp som inte störs och börjar om och om igen hur länge som helst, alltså hållbart. Om jag söker online på definitionen på det får jag fram en video.

”Hållbarhet på 2 minuter”.

Videon liknar mer hållbar utveckling, vilket är människans strävan att kunna leva i en planet med begränsat antal med resurser och hålla kvar planeten i ett tillstånd där det inte är i fara. Men det kan likna ekologisk hållbarhet en del. Det är när planeten klarar sig själv och kan göra det många år utan några störningar.

Vi människor skadar planeten som det är nu och den är inte längre ekologisk hållbar. Det finns djupa sår i ekosystemet som kommer ta ett tag att fixa. Ozonlagret, havet, övergödning, överfiske, avgaser med mera med mera. Planeten är inte ekologisk hållbar, men det kan det bli.

Vi vet inte hur framtiden ser ut.

Men vi kan försöka att fixa den.

SupportKelpHelpForABrightFuture

//Oscar Cederberg


Henriksson A. (2008) TITANO Biologi. Gleerups Malmö.

Kukka J, Sundberg C, Blom A och Andersson L. (2012) Biologi Direkt, Sanoma Utbildning Stockholm.

Henriksson A. (2010) MAKRO Biologi. Gleerups Malmö (Nyare bok än vad vi har i skolan, höhö.)https://wordpress.com/post/69484288/87

SMHI(23 april 2014) Sveriges sjöar: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/sveriges-sjoar-1.4221 hämtad den 21/10/2014

SLU (2011-01-21) Sjön/ån: http://www.bioresurs.uu.se/myller/sjo/sjoindex.htm hämtad den 21/10/2014

ConDidact AB (???) Sjö: http://svenska-djur.se/sv%C3%A5r/Naturtyper/Sj%C3%B6/ hämtad den 21/10/2014

SleepWell AB (28 juni 2011) Hållbarhet på 2 minuter: https://www.youtube.com/watch?v=UwXRjbtkEek hämtad den 05/11/2014

Schoolido (28 feb. 2014) Vattnets kretslopp och försurning (NO): https://www.youtube.com/watch?v=jdY5CKowtIw hämtad den 05/11/2014

USGS (17-Mar-2014) Vattencykeln: http://water.usgs.gov/edu/watercycleswedish.html hämtad den 05/11/2014

Kajsa Tönnesson (2005-11-07 23:00) Plankton har stor betydelse för övrigt djurbestånd i havet: http://www.science.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/Plankton_har_stor_betydelse_for_ovrigt_dj urbestand_i_havet.cid119810 hämtad den 05/11/2014

Åke Finn Torsång (2014-09-29) Fiskar: http://www.finnake.se/fiskar/fiskar.html hämtad den 05/11/2014

Länsstyrelsen Skåne (2009-11-18) Massdöd av musslor i Vombsjön:  http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/nyheter/2009/Pages/091117_musselmassdod.aspx hämtad den 05/11/2014

SLU (1999) Surt regn: http://www-vaxten.slu.se/marken/surt_regn.htm hämtad den 05/11/2014

Ulf Bjelke (2012) Nedbrytare viktiga i sjöar: http://www.biodiverse.se/articles/nedbrytare-viktiga-i-sjoar hämtad den 06/11/2014

Haven.nu, Stockholms universitets Östersjöcentrum, Umeå marina forskningscentrum (???) Överfiske: http://www.havet.nu/?d=33 hämtad den 07/11/2014

Umeå universitet, Stockholms universitet, Linnéuniversitetet, Göteborgs universitet (2011) Överfiske – en mijöfarlig aktivitet: http://regeringsrapporten.havsmiljoinstitutet.se/?page_id=5 hämtad den 07/11/2014

Göran Petersson (2008) Kretslopp: http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/72643.pdf hämtad den 07/11/2014

Erik Söderholm (8 oktober 2012) Elbilar kan vara värre miljöboar än bensinbilar: http://www.svd.se/naringsliv/motor/elbilar-varre-for-miljon-an-bensinbilar_7562978.svd hämtad den 01/12/2014

Annonser
av Oscar "Knose" Cederberg

2 comments on “Ekologi Arbetet. THE BETTER VERSION!!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s