Labb om jord och bakterier.

Hade fler bilder att dela med mig, men de gick inte att ladda upp, wordpress är lite knäpp 😦

cropped-knosedoesscience.jpg

Nedbrytare i jorden

Syfte:

Vi skulle se hur jord från olika platser i Skåne kan bryta ner filterpapper gjort av cellulosa. Vi ska även förstå hur den gör det och varför.

Hypotes:

Bakterierna i jorden bör bryta ner filterpapperet eftersom det innehåller cellulosa. Cellulosa är sockerringar i långa kedjor, dessa finns i växternas cellväggar. Cellulosa kan användas som näring och det är vad bakterierna i jorden vill ha. Därför bryter de ner pappret för att få näring.

Vi tog jord från dessa platser, Kävlinge polystyren fabriken, Kävlinge ån, Kävlinge åkermark, Dalby Söderskog, Sandby åkermark och BMSL jord.

Jag trodde att Kävlinge Ån skulle bryta ner jorden bäst. Sen efter skulle Dalby Söderskog, Kävlinge Åkermark, Sandby åkermark, BMSL jord och sist Kävlinge polystyren fabriken.

Kävlinge ån bör bryta ner cellulosan bäst, eftersom jorden finns i en fuktig miljö med många växter. Detta bör bakterierna trivas i så det borde finnas en hel del. Dalby Söderskog borde det också finnas en hel del eftersom det är ett naturreservat och bör ha ett bra ekosystem då. Ett bra ekosystem har många olika sorters nedbrytare och då borde det också bryta ner cellulosa bra. Åkermark har inte många nedbrytare eftersom det inte är så värst fuktigt och inte mycket som bör leva där heller. BMSL jord och jord från Kävlinges polystyren fabrik är nytt jord och platsen de är på är inte fuktigt och inte mycket som växer.

Men, jorden som jag tog från Kävlinge polystyren fabriken bör ha många gifter. Polystyren fabriken tillverkade råplastmaterial som innehöll stora mängder farliga kemikalier. Marken där fabriken stod på är förgiftat och man stängde ner fabriken på grund av detta. Jorden är fortfarande förgiftat och man placerade en massa jord över den gamla fabriken och marken. Nu är det en stor kulle där, men borde inte gifterna komma upp till denna nya jord också? Då bör denna jord också vara förgiftat. Om detta leder till ett annat resultat vet jag ej.

Material:

Vi behöver jord från olik platser, genomskinliga glas/plastburkar med lock för att ha jorden i, något att gräva upp jorden med, vatten, filterpapper, sax och dropprör. Även någon sorts av burk för att förvara jorden tills man kommer till skolan.

 

Genomförande:

Först fick man bestämma i gruppen vilka som skulle ta jord från vilka ställen, när man har bestämt det fick man även bestämma vem som ska ta med sig materialen till labben. Sen får man hitta en tid då man kan gå ut och gräva upp jord till labben från de olika platser man fick. Man stoppar ner jorden i en burk och sen tar man med sig jorden till skolan. Man tar jorden och stoppar ner dem i olika genomskinliga burkar och skriver ner vilken burk som innehåller vilken slags jord, man häller ner lite vatten så att jorden blir fuktig och sen sätter man på locket och låter dem stå i en vecka. När det har gått en vecka ska man kolla om jorden har börjat bryta ner cellulosan, om man får dåliga resultat bör man ha mer vatten i jorden och låta dem vara i en vecka till.

Resultat:

Vilken sort jord är bäst på att bryta ner cellulosan i filterpappret?

Vecka 1:

  1. BMSL jord – Har fått mest vatten (Vilket man kunde se på locket, då vattnet har kondenserat och hamnat på locket, bara att se hur stora dropparna är). Bäst resultat.
  2. Kävlinge polystyren fabriken – Mycket mögel, hur blev den så bra? Kan det ha med gifterna att göra? Jorden låg relativt nära Kävlinge ån, men det bör nog inte ändra resultatet eftersom jorden från Kävlinge ån fick dålig resultat.
  3. Dalby Söderskog – Innehöll lite sand också, vet ej om detta ändrar resultatet. Fick mindre vatten verkar det som. En planta växer i den.
  4. Kävlinge åkermark – Väldigt lite vatten men fick ganska bra resultat i alla fall.
  5. Sandby åkermark – Nästan lika bra som Kävlinge åkermark.
  6. Kävlinge ån – Ser inte ut som om jorden har brytit ner något av cellulosan, dåligt med vatten.

Efter detta bestämde vi oss att ha mer vatten, de olika jorden hade fått olika mängder med vatten och det verkade ändra resultaten en hel del.

u0-weu-d1-921615f2ce714639b55222c90bc2b9c6^pimgpsh_fullsize_distr

Vecla 2:

  1. Kävlinge åkermark – Mycket bättre än förut.
  2. Kävlinge polystyren fabriken – Fortfarande bra resultat. Knappt nån skillnad.
  3. BMSL jord – Knappt nån skillnad.
  4. Dalby Söderskog – Knappt nån skillnad.
  5. Sandby åkermark – samma resultat som förut, börjar växa i jorden. Vi hittade även en mask.
  6. Kävlinge ån – Fortfarande nästan ingen nedbrytning av cellulosan, även fast den har fått mer vatten.

Slutsats:

Resultaten blev inte alls vad jag trodde det skulle bli, Kävlinge ån gjorde jätte dåligt ifrån sig och Kävlinge polystyren fabriken och åkermarken fick jätte bra resultat, även fast platserna var torra och det inte växte mycket. Dalby Söderskog gjorde också dåligt ifrån sig vilket det inte borde göra, då det kommer från en skog med bra ekosystem.

Enligt www.vaxten-slu.se så är det pH-värdet i jorden som påverkar nedbrytarna. Lågt pH-värde missgynnar bakterier och maskar, men gynnar svampar. Så pH-värdet har en stor del i hur bra jorden bryter ner till exempel cellulosa. I detta labb testade vi bakterierna i jorden, så desto högre pH-värde jorden hade, desto bättre resultat borde de få. Vi träffade även på en mask i en av proverna, men eftersom de också trivs bättre i högre pH-värde, borde det inte göra nån stor skillnad. Vi borde ha testat surhetsgraden på de olika proverna. Då kanske vi skulle ha sett om det gjorde en skillnad.

Nedbrytare behövs för att få ett bra ekosystem, de har en stor roll i naturens kretslopp. De bryter ner döda växter och djur, från dem får de näring och det som blir kvar är bland annat vatten och närsalter. Dessa tar träd och växter upp och gör om det till cellulosa. Djur kan äta av växterna och när dessa djur dör så bryts de ner och processen börjar om, nedbrytarna kan också få näring från döda växter. Detta är ett viktigt kretslopp i naturen.

Felkällor:

Gifter från polystyren fabriken kan ha höjt pH-värdet och därför har bakterierna i jorden brytit ner cellulosan bättre.

Olika mängder med vatten kan har orsakat att vissa prover inte har blivit tillräckligt fuktiga, medans andra har blivit mer fuktade och därför fått bättre resultat.

Jorden från Kävlinge ån togs inte från långt ner i marken och kan ha varit mer som sand eller lera, vet ej om detta ändrar resultaten

Dalby Söderskog hade sand i, vet ej om detta förändrar resultaten.

Kan ha markerat de olika proverna fel, detta kan ha hänt, men troligtvis inte.

Vi skulle även kunna förbättra labben genom att kolla pH-värdet i jorden innan vi testade dem.


WP_20141017_006Denna labbrapport vill jag tillägna till en viss spindel som dog under labben.

Vi fann honom i en av burkarna, krossad mot sidan av glaset.

Rest In Peace

Spindel.

2014-2014

Annonser
av Oscar "Knose" Cederberg

One comment on “Labb om jord och bakterier.

  1. Wow Oscar! En i stort sett perfekt labbrapport – och inlämnad I TID dessutom!!! Jag är chockad. 😉 Väldigt bra motiverad hypotes, tydligt genomförande, noggrant redovisat resultat, och en genomtänkt slutsats med relevanta felkällor och förbättringsförslag. Du visar mycket god förståelse för de biologiska begreppen. Fantastiskt bra jobbat. Du kan ju när du vill!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s