Kasthöjd

Bollar är fina små kreaturer som man kastar.

cropped-knosedoesscience.jpg

Hur högt kan du kasta en boll och vetenskapen bakom det

Syfte:

I denna labb ska vi helt enkelt försöka kasta upp en boll så högt vi bara kan, vi ska räkna ut hur högt vi kastade med hjälp av fysik och hur lång tid det tog för bollen att landa tillbaka på marken igen.

Hypotes:

Jag tror att jag kanske kan nå upp till 12 meter, det låter rimligt för mig eftersom jag är ganska bra på att kasta upp bollar känner jag.

Material:

Boll som du kan kasta, en tidmätare så att du kan räkna ut hur lång tid det tar från att bollen lämnar din hand och landar på marken igen och en kompis som kan sätta igång tidmätaren när du kastar, då detta är svårt att göra när man är själv. Man behöver även ha med något som man kan skriva ner sina tider.

Genomförande:

Det du först bör göra är att gå ut och hitta en plats där du kan kasta bollar högt upp utan att den landar på någon eller något och inte krockar med något. Det bör också vara vindstilla eller inte för mycket vind så att detta inte ändrar resultatet för mycket. Du kastar bollen rakt upp och samtidigt som bollen lämnar din hand bör din kompis starta tidmätaren. När bollen träffar marken stoppar ni tidmätaren och skriver ner resultatet. Gör detta ett par gånger och ta det resultat som hade längst tid. Sen ska du räkna ut hur lång sträcka som bollen har fallit genom denna formel:

((Tid/2)x10m/s+0m/s)/2=Farten

Fartenx(Tid/2) = Sträcka

Resultat:

Jag hade tiden 2,50s.

2,50s/2 = 1,28s

1,28sx10m/s=12,8m/s

(12,8m/s+0m/s)/2=6,4m/s

6,4m/sx1,28s=8,192m

Sträcka som bollen har fallit=8,192m

Slutsats:

4 meter mindre än vad jag trodde jag kunde nå, tyvärr. Väldigt nära i alla fall. Men, nu ska jag gå igenom vad formeln var för något, steg för steg. Vid första steget så tog man tiden som det tog för bollen att lämna din hand, nå upp till toppen och landa på marken och dela det med 2, varför? Jo, det är för att få reda på hur lång tid det tog för bollen att falla mot marken efter den hade kommit upp till toppen. Annars om du hade använt den normala tiden så skulle sträckan vara dubbelt så långt än vad du kastade upp den till, eftersom den kom också ner efter. Vi multiplicerade detta med 10m/s eftersom vi vet att ett objekt som faller mot jorden i fritt fall (utan att några krafter stör objektet, utan att den enda kraften som manipulerar objektet är gravitationen neråt) ökar dess fart med 9,81 meter per sekund, vi avrundar detta uppåt då blir det enklare att räkna ut och är väldigt nära tio. Det gör inte heller en så står skillnad, men om man vill vara mer exakt kan man räkna ut med 9,81m/s. Nu vet vi bollens maximala fart, farten den hade precis innan den träffade marken och stannade. I nästa steg adderar vi det med 0m/s och delar det på 2. Detta är för att ta reda på medelfarten. Efter bollen har nått toppen och innan den faller tillbaka mot marken så har den farten 0m/s. Om vi adderar den minsta farten och den högsta farten och delar det på 2 får vi medelfarten. Nu har vi farten och tiden, och ska räkna ut sträckan. Detta är vad som är riktigt coolt. Bara med farten och tiden kan vi enkelt räkna ut sträckan med hjälp av SVT. Nej, inte Sveriges Television, utan SVT-triangeln!

SVT-triangel

Här kan vi se att Sträcka/Hastiget=Tid, Sträcka/Tid=Hastiget, och det vi vill få reda på: HastighetxTid=Sträcka! Vi tar vår medelfart (6,4m/s) och multiplicerar det med halva tiden(1,28s) för att få sträckan, 8,192m. Nu vet vi hur långt bollen nådde, tack SVT-triangeln!

Felkällor:

Jag pratade innan lite om krafter och fritt fall. För att få fritt fall måste den enda kraften som påverkar objektet vara gravitationen som drar den nedåt, men för att få detta måste det vara tomrum. När jag kastar bollen är det inte tomrum utan en massa luft som bromsar bollen på vägen upp och vägen ner. Om jag hade gjort detta i tomrum så skulle jag kanske kunnat kasta mycket längre upp, men vi vet inte hur mycket detta ändrar resultatet. Vi kan också ha sätt på tidräknaren för tidigt eller stängt av den försent, så att tiden ändrades. Detta är då med en felmarginal på någon sekund kanske, men det ändrar resultatet i alla fall. Detta är absolut inte en perfekt resultat, vi avrundade även farten som ett objekt ökar med per sekund i fritt fall, så det ändrar också. Det är väldigt svårt att få ett exakt resultat i labbar som dessa, tyvärr. Men det ger en ide hur långt man egentligen kan kasta.

av Oscar "Knose" Cederberg

Kröka Rumtiden.

Kröka Rumtiden.

WhenNewKnoseDoesScienceIsOut

Syfte: Att försöka se och förstå hur krökning av rumtiden fungerar och även att se gravitation i praktiken. Genom att göra objekten till mindre skala kan man se lättare hur det ser ut i praktiken, inte exakt men det ger en ide.

Material: Kulor som ska likna planeter, stjärnor och asteroider. Ha flera med olika storlekar. En skål och plast som man har över skålen som man tejpar fast. Man ska försöka få det att bli så sträckt som möjligt för att få bäst effekt.

Genomförande: Man tar skålen och plaster toppen av den. Man ska försöka få den att bli så sträckt som möjligt så att man får bäst resultat. När man väl har gjort detta följer man de olika frågorna i häftet och försöker att efterlikna dem med kulorna.

Resultat:

Fråga 1:

A: När man trycker ner jorden så kröks rumtiden mer runt den, detta leder till att saker drar sig till den mycket starkare. Asteroidens bana ändrades sig och slog in mot jorden snabbare.

B: Dragningskraften blir större, eftersom den drar till sig mer på en större yta.

C: Risken blir större, eftersom asteroider från längre avstånd kan dra sig till jorden enklare.

D: Det måste finnas en balans över farten som asteroiden har och hur jorden drar till sig asteroiden. Den får inte gå för snabbt så den lämnar omloppsbanan, och inte för långsam så att den kör in i jorden. Jordens gravitation får inte vara för stor så att asteroiden kör in i den, och inte för liten så att asteroiden inte dras sig till den.

Fråga 2:

A: Större risk att det kör in i jorden, och tiden skulle bli kortare för månen att cirkulera om jorden, eftersom avståndet är kortare och då blir omkretsen (omloppsbanan) mindre.

B: Månen cirkulerar runt jorden i en oval omloppsbana, den slungas iväg, men senare tappar farten och dras tillbaka av jorden. När den dras tillbaka får den mer fart och slungas iväg igen. Detta fortsätter tills månen krockar in i jorden.

C: De skulle dra till sig varandra och krocka med varandra. Eftersom ingen har större massa än den andra så slås de bara ihop.

D: Dessa två månar skulle åka runt jorden tills de krockade ihop med varandra eller krockade in i jorden. Månarna skulle även dra till sig varandra och omloppsbanan skulle ändras.

E: Jag kan inte göra det, vet ej om det är möjligt då detta inte är en perfekt modell. Det finns många andra faktorer i detta fall som ändrar hur det går till än vad det egentligen gör.

Fråga 3: Jag lyckades faktiskt få asteroiden göra en åtta runt dessa två planeter. Planet ett skulle dra till sig asteroiden och den skulle gå en omloppsbana runt planeten. Senare skulle asteroiden vara närmare planet tvås och dra till sig av det istället. Asteroiden skulle helt enkelt gå en åtta runt dessa två planeter och detta beror på att det skiftas mellan vilken planet som asteroiden är närmast.

Felkällor: Detta är då ingen perfekt modell eftersom att använda plastfolie är inte så effektivt då dess form ändras och då ändras rumtiden också. Det finns andra faktorer som ändrar resultatet i modellen och i verkligheten också. Detta är då bara till för att kunna få en ide över hur det fungerar, så den behöver inte vara exakt.

av Oscar "Knose" Cederberg

GMO – Vi behöver det

MoreLikeGMOBanner

Genmodifierade grödor kan vara svaret till världshungern, men är det en bra lösning? Många människor runt om i världen svälter varje dag, enligt FN är det en av åtta människor på jorden som inte äter tillräckligt för att hålla sig friska, maten räcker helt klart inte, folk i Europa och USA har stora skördar, medan vissa delar av Afrika, Sydamerika och Asien växer det ingenting nästan. Det är helt enkelt för svårt att försöka odla mat, grödorna överlever inte miljön och dör ut. Ibland får man bara önska att det börjar regna, för om det inte gör det så får hela familjen svälta. Många tror att svaret på detta problem är GMO, Genetisk Modifierade Organismer

Vad vet vi då om GMO. Jo, det är när man modifierar vissa gener på olika organismer för att uppnå en annan önskad effekt än vad de brukar, eller lägger till gener för att de ska få flera egenskaper. När man pratar om GMO inom jordbruk och mat brukar man oftast tala om att sätta in olika gener i ett frö, för att få grödan att få en annan egenskap. Man kan få dem att klara lägre eller högre temperaturer, få dem att växa snabbare eller få frukterna att se godare ut. Detta låter både bra, men samtidigt väcker det andra tankar. Det verkar onormalt, vilket oftast får oss att tycka att det är dåligt. Men allt som är onormalt är inte alltid dåligt. Genmodifiering har funnits en väldigt långt tid. I runt 20 år har teknologin till detta funnits, och innan dess höll man på med förädling av olika sorters organismer redan. Vi har bedrivit förädling av djur och växter väldigt länge och tack vare förädlingen har vi blivit de människor som vi är idag, speciellt tack vare förädling inom jordbruk och förädling av djur. När man ville ha mer mjöl från kossorna, tog man inte den som gav minst mjölk, nej man tog de som producerade mest mjölk och avlade dem, tillslut fick man kossor som gav ännu mer mjölk. När man avlade fram hunden så tog man den lugnaste vargen och inte den vilda. Det är en del av evolutionen, helt enkelt.

2012 gjorde en fransk professor vid namn Gilles-Eric Seralini ett experiment där man matade råttor med genmodifierad majs som var gjord för att klara av ogräsmedlet ”Roundup”. Man fick fram att råttor som åt denna majs blev sjukare än råttor som åt organisk majs. Denna studie fick snabbt mycket kritik. Man ansåg att man inte hade använt tillräckligt med råttor, fel GMO och fel slags råttor. Denna studie var inte heller referensgranskad. Nu används detta argument ofta av folk som tror att GMO är dåligt, även fast det är väldigt kontroversiellt. Det finns en massa andra studier som visar att det faktiskt är det motsatta, som är referensgranskade dessutom (Och inte gjorda eller sponsrade av företag som Monsanto). Det finns ett problem med GMO som handlar om vad som skulle hända om det spreds sig ut i det vilda (Vilket är ett problem) och även att det inte är så bra som man säger. Jag ska förklara det och berätta hur man fixar problemet med spridning. Om vi får grödorna att växa snabbare, får vi fler skördar per år. Låt oss säga att istället att det blir en skörd per år, så blir det två. Det är dubbelt så mycket mat på samma yta. Om vi börjar använda dessa istället för de gamla grödorna, så har vi kanske fördubblat matproduceringen. Priset på frukter och grönsaker sänks också tack vare detta, så fattiga kan köpa mer mat för samma pengar. Vi behöver då inte skörda mer regnskog för att få mer jord åt sockerbetor som ska bli till etanol, utan vi modifierar dem bara och så får vi plötsligen mer varje år. De skulle bli de perfekta grödorna, och då kommer det ett annat problem. Om den blir prefekt, kan den ta ”över”. Den skulle vara bättre än de andra grödor och växter på att överleva och föröka sig, så det skulle kunna leda till att andra växtarter skulle minskas, eller helt och hållet utplånas. Det finns en lösning, eller en början för att få fram en lösning. Forskare i USA har lyckats modifiera en gen i en bakterie så att den dör när den kommer ut i vildmarken. (Läs mer här) Om vi fortsätter forska om detta, kan vi snart få en lösning på detta problem.

Det finns en massa motargument mot GMO, men jag måste hålla detta kort. Jag går nu in på det största problemet inom GMO-industrin, multinationella företag som Monsanto. Detta är vad som måste förbättras, enligt mig. Monsanto säljer bl.a. pesticider och frön för både organiska och GMO grödor. De är störst inom USA där de säljer massvis med genmodifierade majsfrön. Problemet med detta företag är att de har alldeles för mycket makt, och några saker är väldigt kontroversiella. De har en viss makt inom USAs myndighet som till exempel federal department of food and drugs, och de använder denna makt för att förhindra vissa saker för egen vinst, till exempel märkning av GMO-produkter. Det finns folk som alltid kommer tro att GMO är dåligt, och dessa bör få veta om deras mat innehåller genmodifierade ingredienser, men detta vill inte Monsanto, då det kan få dem att förlora kunder. Det finns redan en sorts märkning för GMO-produkter, men det visar sig att det kan innehålla GMO i alla fall. Deras pesticider har också fått mycket kritik, då de är väldigt giftiga. GMO-grödorna de gör klarar av dessa gifter, men det förstör jord och kan förgifta bönder och folk som arbetar med jordbruk. Det kan också leda till ”superweed”, ogräs som klarar av dessa väldigt giftiga kemikalier och då behövs det ännu mer, och det blir bara starkare och starkare ogräs. Detta är inte GMOs fel, utan pesticiden som Monsato har skapat.

Så, min slutsats är att GMO inte är farligt. Det är en del av vår evolution och kommer behövas då vi blir fler och fler. Det vi behöver göra är att se till att företag som Monsanto (Som har blivit röstad för det ondaste företaget i världen ett flertal gånger) inte får all makt, och lära folk om hur bra GMO är.

God natt!
-Oscar Cederberg

Källor:

Skeptical Raptor(2014/11/19)What does science say about GMO’s-they’re safe http://www.skepticalraptor.com/skepticalraptorblog.php/science-gmo-safe/114 peer-reviews som säger att GMO är säkert. Blogg skriven av en skeptisk man som ogillar starkt ”pseudo science”. Brukar mest prata om hur bra vacciner egentligen är, men i detta fall går han igenom GMO.

Jon Entine(10/14/2013)2000+ Reasons Why GMOs Are Safe To Eat And Environmentally Sustainable. http://www.forbes.com/sites/jonentine/2013/10/14/2000-reasons-why-gmos-are-safe-to-eat-and-environmentally-sustainable/Några intressanta artiklar. Dessa är en av de bra jag har hittat, då de flesta inte har haft kommentarer på.

Grocery Manufacturers Association (Webbportal) The Facts About GMOs. http://factsaboutgmos.org/Massvis med artiklar och rapporter om GMO, från GMA, ett stort företag inom mat och dryck. Inte oberoende, så detta bör tas med en nypa salt.

Näringsdepartementet(2/1/2015)Vad är GMO? http://www.regeringen.se/sb/d/6421/a/149279Regeringens sida, bör ha korrekt information.

Henriksson A. (2008) TITANO Biologi. Gleerups Malmö. – Boken vi får i skolan, bör ha korrekt information.

Livsmedelsverket(13/11/2013)Genmodifierad mat – GMO. http://www.slv.se/sv/grupp1/Markning-av-mat/Genmodifierad-mat-GMO/Information om GMO från livsmedelsverket, en statlig förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor.

IRT(???)10 Reasons to Avoid GMOs. http://www.responsibletechnology.org/10-Reasons-to-Avoid-GMOsKälla för argument till varför GMO är dåligt, av Institute for Responsible Technology (IRT). Använder det kontroversiella experimentet av Gilles-Eric Seralini som källa.

Monsanto(???) An Overview of the Safety and Advantages of GM Foods. http://www.monsanto.com/newsviews/pages/biotech-safety-gmo-advantages.aspxMonsanto, ett av de större och mer kontroversiella företagen inom GMO. Bör tas med en stor nypa salt. Lite mer om deras policy.

Ian Murnaghan(18/12/2014)Fact Sheet: Pros vs Cons. http://www.geneticallymodifiedfoods.co.uk/fact-sheet-pros-vs-cons.htmlPros och cons om GMO. Väldigt simpel och används mest för barn.

Helen Briggs(21/1/2015)’Safer GMOs’ made by US scientists. http://www.bbc.com/news/science-environment-30915785Artikel av BBC där man diskuterar om hur amerikanska forskare har lyckats göra organismer som inte sprider sig ut i det vilda.

Becca Harrison(10/2/2015)Rethinking ”pro-GMO” and ”anti-GMO” labels. http://geneticliteracyproject.org/2015/02/10/rethinking-pro-gmo-and-anti-gmo-labels/

Jordbruksverket(Webbportal)Välkommen till genteknikmyndigheternas gemensamma webbportal. http://www.gmo.nu/ En webbportal av Gentekniknämnden, Arbetsmiljöverket, Havs och Vattenmyndigheten och en massa andra statliga myndigheter. Har en massa länkar till bra sidor med pålitliga källor.

FMER(Sep 21, 2012)New study of GM maize is controversial in scientific circles. http://www.gmo-safety.eu/news/1425.studie-gentechnik-mais-seralini-umstritten.htmlArtikel om hur kontroversiell experimentet av Gilles-Eric Seralini egentligen är. Sidan var ett projekt som blev sponsrad av det tyska Federal Ministry of Education and Research.

Kai Kupferschmidt(10/2/2014) Pesticide Study Sparks Backlash http://news.sciencemag.org/environment/2014/02/pesticide-study-sparks-backlashArtikel om Gilles-Erics studie.

Academics Reviw(Sep 24, 2012)Scientists Smell A Rad In Fraudulent Study http://academicsreview.org/2012/09/scientists-smell-a-rat-in-fraudulent-study/Hemsida där man testar påståenden mot peer-reviws.

Lessley Anderson(4/3/2014) Why Does Everyone Hate Monsanto? http://modernfarmer.com/2014/03/monsantos-good-bad-pr-problem/Artikel om Monsanto och problemen med ett företag som dem.

Monsanto(???)Monsanto Myths and Facts http://www.monsanto.com/global/uk/newsviews/documents/myths-and-facts.pdf -Snning och myter om Monsanto, av Monsanto. Bör tas med en nypa salt.

Monsanto(???)Monsanto Company http://www.monsanto.com/newsviews/pages/monsanto-business-practices.aspxInformation om vilka Monsanto är.

Richard Schiffman(6/11/2013)GMOs aren’t the problem. Our industrial food system is http://www.theguardian.com/commentisfree/2013/nov/06/genetically-modified-food-safe-monsanto -En artikel om vissa problem med företaget Monsanto.

Rich Duprey(22/11/2014)11 Things You Need To Know About GMO Labeling http://www.fool.com/investing/general/2014/11/22/11-things-you-need-to-know-about-gmo-labeling.aspxlite mer information om GMO-märkning i USA och Monsanto

Sen även en källa till FN som jag hade förut men hittar inte just nu, kan fixa det senare (1 utav 8 får inte tillräckligt med mat).

av Oscar "Knose" Cederberg

Är jag lik mina släktingar eller är jag adopterad? (Gjord av en sjuk pojke)

Fortfarande lite sjuk just nu, men YOLO


GunsDon'tKillPeopleButScienceSureDo

Genetik/Släktdrag

Syfte:

I denna uppgift ska vi ta reda på olika släktdrag jag har som är gemensamt med mina släktingar. Det jag tänker kolla upp är hårfärg, hudfärg, ögonfärg, längd och utseende och sen se hur lika vi egentligen är.

Hypotes:

Så, eftersom jag INTE är adopterad, så borde jag vara lik i alla fall mina föreldrar, så klart finns det alltid en väldigt liten liten chans att jag inte är alls som dem, vilket jag är ganska säker att jag är. Jag har ju levt med dem hela mitt liv, och jag tror att jag borde ha märkt att jag har andra drag än dem. 🙂

Genomförande:

Eftersom de flesta av mina släktingar bor i Västerås (De som inte gör det bor i Argentina), så har jag det svårt att veta exakt hur de ser ut, därför måste jag försöka hitta bilder. Jag hade ett par digitala bilder på mina kusiner, Hugo (Min bror) och mina föreldrar, men det räckte inte. Så, jag fick gräva lite mer. Hitta några på Facebook, gamla bilder från 2009 som vi har arkiverat digitalt, med mera. Det tog sin tid men nu har jag bilder på ganska många personer, men inte alla. Många av de bilder jag har är ~40 ~50 år gamla, ett foto är till och med äldre. Dessa bilder är från min pappas ungdom och hans morföreldrar, och mormorföreldrar, de är suddigare och lite svårare att kunna se säktdrag från.

Resultat:

lol

Detta är en ganska dålig tabell (Skyller på feber), men längden är estimerad och avrundad. Ögonfärg är ganska svår att se i bilderna. Hårfärgen har ”avrundats” till ljus och mörk. Skillnaden mellan mörk och ljus hudfärg är väldigt liten, men den finns fortfarande där.

Jag har även en bild av min pappa när han var runt 10, och man kan verkligen se hur han är lik mig då jag var tio. Det mesta är väldigt likt, förutom hårfärg och att han hade lite fylligare kinder än jag. Jag har även ansiktsdrag som liknar min moders. Jag och min lillebror såg nästan precis likadana när vi föddes, han har ärvt mer av min fars ansiktsdrag, rundare ansikten, fylligare kinder m.m.

Slutsats:

Nej, jag är inte adopterad, verkar det som. Det mesta av mina egenskaper passar in i släkten. Min längd, hudfärg, ansiktsdrag. Det som inte passar in är min hårfärg och ögonfärg. Min hårfärg var väldigt ljus när jag var mindre, men den håller på att mörkna nu. Min ögonfärg Grön (Lite brun) är lite underlig, men jag har fått det förklarat att min morfar hade samma ögonfärg som jag så det verkar som jag har fått den egenskapen från honom.

I min faders släkt så är fylliga kinder, ljus hy och runda ansikten ganska normalt. Hårfärg är oftast ljusbrun till svart och längden blan männen är inte så värst lång. Jag är en av de längsta i familjen, och jag är bara 170 (står fel i tabellen). Ingen är över 190 i varken min mors eller fars släkt.

I min moders släkt är mörkare hy vanligare, vilket inte är konstigt då de kommer från sydamerika. Mörkt hår, brun ögonfärg. De har lite mer skarpare ansiktsdrag än min fars släkt, men inte allt för mycket. Även de är väldigt korta i längden. Jag har nog större släkt här, men eftersom jag inte har träffat de flesta och min mor inte har så många bilder av dem har jag tyvär inte kunnat ha med dem i denna uppgift.

Felkällor:

Tabellen är dålig, den är estimerad och lite felaktig här och där. Har bilder som jag skickar till den som ska rätta denna rapport.

Fler kategorier skulle vara bra, detta gör att vi kan få bättre resultat och kunna gå lite längre in i genetiken.

Använt bilder. Det är svårt att träffa mina släktingar i Västerås och Argentina.

Fler familjemedlemmar skulle också vara bra, jag har en mycket mycket MYCKET större släkt, men eftersom jag inte har träffat de, kunde jag inte ha med dem.


Denna rapport kommer inte bli min bästa, kanske en av de sämre. Jag är fortfarande lite febrig och jag har försökt att arbeta på detta ett par dagar nu. Jag började innan jag blev sjuk och sen blev jag sjuk och då gick det downhill. Ska se om jag kan förbättra detta senare.


av Oscar "Knose" Cederberg

MALL

[Text]

[Insert banner here]

TITEL

Syfte:

Hypotes:

Genomförande:

Resultat:

Slutsats:

Felkällor:

av Oscar "Knose" Cederberg

Oljesyramoolekuliantuens… Oljesyramolekylens längd!

nailed it

Science Green Obama Where Science Is Science

Oljesyramolekylens Längd! (Spoilers, väldigt liten)

Syfte:

Efter många veckor utan labbrapport är vi tillbaka! Tjoho. Äntligen slipper jag fixa en lång uppsats om något med en massa källor, hålla koll på källorna, skaffa fler källor, gråta, sova i mina egna tårar, prokrastinera, yeah! Så syftet med denna labb, vi skulle helt enkelt försöka räkna ut hur lång en oljesyramolekyl är, med matte och aktivt kol! Så, hur ska man göra detta? Oljesyran är inte vattenlösligt, och om man droppar lite oljesyra på vatten, så kan det kanske bli ett lager som är en molekyl hög över vatteytan! Men, det kommer jag skriva om i genomförandet.

Hypotes:

Så, hur lång kommer molekylen vara? Väldigt liten. Vääääldigt liten. Så liten att jag inte vet hur liten det kan vara. Jag tänkte mig kanske, 0,000000000000000000002 nanometer liten. Jag vet inte, som sagt. Vet knappt hur stor en atom är, så. Sanna sa att detta var en av de större molekylerna har jag för mig. Vi får se.

Material:

Vi behöver oljesyra (suprise), nikt (vi hade aktivt kol istället, då nikt var typ nån växt från Brazillien eller något liknande), dropprör (för att mäta hur mycket oljesyra det finns i 100 droppar av etanol var en tusendal är oljesyra), mätglas 10 ml, bricka, linjal och lite av the good ol’ vatten.WP_20141121_002

Genomförande:

Det du (eller troligtvist din lärare) måste göra först är att blanda etanol me oljesyra, det ska vara 0,001% oljesyra och 99,999% etanol i denna blandning. Blandningen ska vara i mätglaset, sen ska du föra över 100 droppar i droppröret. När du har gjort detta, ska du mäta hur stor volymen är för blandningen, but beware! Det kommer finnas två linjer vid toppen av blandningen, du ska ta den understa linjen, då den lite högre upp är ytspänningen, och du ska försöka vara så exakt som möjligt!. När du har gjort detta, ska du räkna ut hur mycket volymen är för e droppe. Exempel:

Volymen för 100 droppar: 2,5 ml.

Volymen för en droppe: 2,5 ml/100 = 0,025 ml.

Sen är även bara en tusendel av droppen oljesyra, så vi måste dela det med 1000, vilket blir 0,000025 ml, eller 2,5×10 upphöjt till -5 ml. Skriv upp detta då det blir viktig senare i labben.

Nu är det dags att fixa brickan. Häll vatten så det är ett tunt tunt tunt lager på den, sen sprid ordentligt med aktivt kol över det. När det är gjort, droppa en droppe på brickan. Etanolen löser upp sig i vattnet, medan syran inte gör det. Det aktiva kolet kommer flytta på sig och en oljefläck bildas.WP_20141121_005

Försök att uppskatta fläckens radie med linjalen och sen räkna ut vad arean är. Aren är då radien gånger radien gånger pi (3,14). Så, jag fick inte en riktigt fin cirkel, utan mer oregelbunden, så jag tar den långa och korta radien, multiplicerar de tillsamans med pi, och sen får jag arean. Arean jag fick var 25,5 kvadratcentimeter. Nu har du arean och volymen! Men hur ska du få höjden? Jo, du får tänka detta som en cylinder. För att veta volymen på en cylinder multiplicerar du höjden med arean, men om du vill få höjden, så delar du volymen med arean, enkel algebra/geometri! Så, 2,5×10 upphöjt till -5 ml /  25,5 kvadratcentimeter = ~10 upphöjt till -5 mm. Gratulerar! Du klarade labben!

Resultat:

Volym: 0,000025 mililiter

Area: 25,5 kvadratcentimeter

Höjd: 0,00001 mm = 10 nm (9,8 nm egentligen).

Molekylen är avlång.

Slutsats:

Jag hade inte rätt, men till mitt försvar hade jag ingen aning om hur liten en molekyl var. Så jag gick helt överstyr och det blev såklart fel. Men i slutändan så fick jag i alla fall reda på det.

Här ser vi hur oljesyramolekylen(C17H33COOH) ser ut, den är avlång och innehåller många atomer, därför är den så stor. En vanlig atom brukar vara drygt 0,1 nanometer, och därför verkar denna molekyl ganska korrekt jämfört med det. En vanlig cell brukar också vara drygt 10 nanometer som den hära molekylen. Molekylen bryter eftersom det är en dubbelbindning där mellan kolatomerna.

Jag hade inte riktigt rätt, men till mitt försvar hade jag ingen aning om hur liten en molekyl var, så jag gick helt överstyr och det blev såklart fel. Men i slutändan så fick jag i alla fall reda på det.

FELKÄLLOR:

Det finns många moment i genomförandet som kan bli lite fel. Att droppa ner 100 droppar är svårt och det är lätt att göra fel, dropparna kan vara olika stora och man kanske gör fler eller mindre än 100 droppar, sen så när Sanna skulle göra så att en tusendel var oljesyra och resten etanol kunde också göras fel. Droppen som släpptes ner i vattnet kunde ha varit större eller mindre än vad det skulle ha varit, arean var inte helt korrekt då den var oregelbunden. Volymen kunde vi inte vara helt hundra på, och då kan vi få ett dåligt resultat. Men egentligen gör det inte så värst stor skillnad, kanske några nanometer. Men om detta var ett riktigt arbete och vi ville få exakta värden, tror jag att man kan göra på nått annat sätt.

av Oscar "Knose" Cederberg

Ekologi Arbetet. THE BETTER VERSION!!!

1. Beskriv ett ekologisk hållbart ekosystem.

Sjön är ett fuktigt ekosystem med många olika arter. Det finns mindre däggdjur men det finns andra arter som till exempel fisk, plankton och andra organismer. Dessa organismer är alla viktiga för ekosystemet och dess kretslopp och näringskedjor. Jag valde en slättsjö istället för skogs- eller fjällsjö, eftersom slättsjö är mer näringsrik. Detta beror på att det växer mer i slättsjöar än i fjällsjöar.

Några exempel på djur och växter i Svenska sjöar:

Däggdjur: Bäver, Iller, Älg, Mink

Insekter och spindeldjur: Mygga, Skräddare, Trollslända, Dykare.

Fåglar: Blåmes, Gräsand, Kråka, Svan, Skrattmås.

Fiskar: Brax, Karp, Mört, Ål, Regnbåge.

Växter: Vass, Säv, Näckros, Näckmossan, Vattenpest, Grönslick.

Kräldjur och groddjur: Padda, Snok, Groda, Åkergroda, Långbensgroda.

Blötdjur, kräftdjur och andra djur: Blodigel, Båtsnäcka, Hästigel, Dammsnäcka, Damvattenloppa, Sötvattens marlkräfta.

m.m

Det finns många näringskedjor i sjön, vi har till exempel:

Näringskedja

Producenterna i detta fall är växterna och växtplanktorna. De äts av plankton som senare äts av minde fiskar. Dessa små fiskar kan även äta växter. Små fiskar har för liten mun för att äta andra fiskar, därför äter de plankton och växter. Dessa små fiskar äts av större fiskar, som kallas rovfiskar. Rovfåglar som till exempel kungsörnen, äter dessa större fiskar. Så här ser pyramiden då ut:

Konsumenttriangel

Rovfåglar blir toppkonsumenten i detta fall, och detta är en viktig näringskedja i sjön. Jag vill också tillägga att döda växter och djur som hamnar på marken bryts senare ner av nedbrytare, dessa nedbrytare är blötdjur och kräftdjur till exempel. Dessa är extremt viktiga för sjöns ekosystem, för de är också viktiga för kolets och andra kretslopp i sjön. Dessa nedbrytare bryter ner resterna som de får näring av. Närsalterna hamnar i marken och tas senare upp av växterna. Jag kommer senare i Del 2 berätta hur viktigt dessa nedbrytare är för ekosystemet i sjön.

Men, hur kan klimat och naturförhållande påverka detta ekosystem?

En viktig sak för kräftdjuren och vissa andra djur är kalkhalten i berggrunden. Har sjön väldigt mycket kalk så är jorden mer näringsrik på närsalter och mineraler, kräftdjuren kan bygga sina skal och pH-värdet höjs, vilket är bra för nedbrytarna och fiskarna. Det gynnar alltså nedbrytarna och växterna, och det är även bra mot försurning, som kan kommer prata mer om i Del 2.

Under vintern så blir övre lagret av sjön is, fåglar flyger till varmare klimat och djuren brukar fortsätta som normalt. Temperaturen i de undre lagren ändras inte mycket och djur och växter lever vidare. Solen har det svårare att ge energi till växterna under vattnet, då isen blockerar ljuset en stor del.

Vattenståndet är också viktigt, ändras den snabbt kan musslor hamna på land utan att kunna ta sig ner (Till exempel det som hände i Vombsjön ett par år sen). Detta med kombination med frostnätter kan vara katastrofalt, men detta pratar jag mer om i Del 2.

Kretslopp i sjön:

ful kretslopp

Eller en bättre bild:

finare kretslopp

Vattnets kretslopp har en stor roll i sjöns, och hela världens ekosystem. Vattnet från hav och sjöar värms upp av solen och kondenserar. Vattnet blir i gasform och hamnar i molnen, där de senare kan förflyttas. Sen när det blir kallare, vid skogar och berg till exempel, blir det nederbörd. Detta gör så att alla platser i världen kan få vatten, även om det inte är nära någon sjö eller hav. Skogar och berg får vatten som sen rinner vidare. Marken vattnas, kan man säga. Vattnet rinner tillbaka i form av bäckar eller annat till sjöar och hav. Vattnet går alltså runt och runt, ett kretslopp. Det finns även något som kallas surt regn, men det kommer jag gå igenom mer i del 2.

Fotosyntes är ännu ett kretslopp i sjön och resten av världen. Detta är då hur växter får energi genom att göra om koldioxid till syre. Jag har en fin bild på hur detta fungerar:

Fotosyntes

 Växterna använder fotosyntes för att göra om energi från solen, vatten från marken (Och runt omkring sig, de växer under vattnet…) och koldioxid från djur till socker som de använder som näring och syre som de släpper ut som sen djuren andas in. Djuren andas i syret och syresätter sitt blod för att sen andas ut koldioxid, som sen växterna fångar upp.

2. Vad finns det för hot mot ditt ekosystem?

Det jag tycker är det största hotet mot ekosystemet i sjön är det låga pH-värdet från försurning. När man förbränner fossila bränslen kan giftiga gaser släppas ut. Dessa är till exempel kvävedioxid och svaveldioxid.

Svaveloxid som hamnar i molnen blandas med vattnet och bildar svavelsyra i vattenlösning.

2SO2(g) + O2->  2SO3(g)

2SO3(g) + H2O Û   H2SO4(aq)

( Taget från http://www-vaxten.slu.se/amnesingang/Naturvet/kemi_sur_regn.htm )

Nederbörden från dessa moln är då surt och påverkar pH-värdet i sjöar och hav. Desto starkare syra, desto värre. Om pH-värdet sänks i sjön kan det skada ekosystemet. Kräftdjur och musslor kommer ha det svårare att överleva, då deras skal fräter sönder. Om de försvinner sänks närsalterna i jorden, skräp och döda växter och djur kommer inte brytas ner lika snabbt och förgiftar sjön. Sen kommer jorden bli mindre näringsrikt och växterna kommer då få det svårare att överleva, vilket leder till att de dör, plankton och små fiskar dör för de inte har något att äta, rovfiskar har ingen liten fisk att äta till middag och dör, och rovfåglar flyger iväg och letar mat på nått annat ställe eller dör ut. Om det händer kan man försöka rädda sjön genom att ha mer kalk i sjön. Kalken höjer pH-värdet och det är vad kräftdjuren har i sitt skal.

För att se till att detta inte händer, bör man minska giftiga avgaser som släpps ut ur fabriker och bilar. Problemet är, hur ska man göra det? Bättre lagar måste göras och elbilar skall användas istället för bilar som kör på fossila bränslen. För oss i Sverige skulle detta vara jättebra. Mindre utsläpp från fabriker och inga utsläpp från bilarna! Men, detta är då bara i Sverige. Företag skulle nog flytta ut sina fabriker till andra länder, så de kan tjäna mer pengar. De skulle nog flyttas till låglöne-länder som China, Indien till exempel. Utsläppen skulle öka i dessa länder. Sen även, var ska energin till bilarna komma ifrån? Elen borde komma från sol, vind och vatten, istället för fossilabränslen. Sen är elbilar inte så värst miljövänliga heller, egentligen. Att tillverka en elbil släpper ut mer farliga ämnen än bensin- eller dieselbil. Det finns folk som säger att man måste åka en elbil i 7 år för att den ska ha släppt ut mindre än en vanlig bensinbil. Detta är också lite fel, eftersom man inte har räknat in tillverkningen av batteriet. Batteriet måste bytas då och då, och det är många giftiga ämnen som används och släpps ut. Och var tillverkar man dessa miljöbovar? Jo, i länder som China. Så, tillslut kommer det bara gynna vi i Sverige, men skapa större problem för folket i låglöneländer.

Överfiske är dåligt för hav, men i sjöar händer det inte lika ofta. Vid sjöar brukar man inte ha stora fiskeindustrier, speciellt inte i små sjöar, men hobby-fiske kan skada små sjöar med dålig tillväxt. Vissa sjöar har så få fiskar att bara lite fiskning kan rubba ekosystemet ordentligt. Finns det inga fiskar kommer rovfåglar inte ha något att äta och nedbrytare mindre näring och mindre närsalter till växterna. Fiskning i hav och sjö bör ha strängare lagar så att stora fiskindustrier inte ska förstöra miljön, sen måste fiskning hända då det är livsmedel för oss människor, men det måste vara på ett bättre sätt.

Övergödning är när växter växer för mycket, vilket kan låta bra eftersom, är det inte vad man vill? Mer natur! Nej, inte riktigt så är det. Övergödning kan ske i både vatten och på land och kan bli ett stort problem. Sjöar som förut har varit fina och fullt med liv blir gröna, algebad med en massa växter. Det kan även förekomma giftig algblomning som kan förgifta boskap och djur som dricker ur sjön. I Sverige hade vi förut problem med övergödning och man kom på att det berodde på Fosfor.

Fosfor visade sig ha en stor roll i hur stor produktionen av växter och djur kunde bli. Vi minskade fosfor i sjöar genom att göra reningsverken bättre och rening av vattnets innehåll av fosfor. Många sjöar återhämtades sig, medan andra inte gjorde det.

övergödning

Typisk övergödning vid sjö

Om för mycket organismer som växter produceras blir det svårare för ljuset att tränga sig ner i vattenmassan, vilket gör att växter och djur begränsas till en mindre sikt närmare ytan. Mängden nedbrytare ökas dock i bottnarna.

Vattenväxter som bryts ner när det inte finns mycket syre i vattnet kan orsaka massdöd i botten av sjöar. Syret använda upp för bryta ner växterna, och inget kan då leva där. Organismer flyttar och/eller dör och inget kan leva då. pH-värdet kan också höjas under sommaren då fotosyntesen är igång. Om pH-värdet blir över 9 kan giftigt ammoniak bildas i vattnet och förgifta organismer.

3. Vad är ekologisk hållbarhet?

Enligt vad jag har förstått är ekonomisk hållbarhet när ett ekosystem fungerar i ett långt tag. En process som körs om och om igen utan några problem. Ett kretslopp som inte störs och börjar om och om igen hur länge som helst, alltså hållbart. Om jag söker online på definitionen på det får jag fram en video.

”Hållbarhet på 2 minuter”.

Videon liknar mer hållbar utveckling, vilket är människans strävan att kunna leva i en planet med begränsat antal med resurser och hålla kvar planeten i ett tillstånd där det inte är i fara. Men det kan likna ekologisk hållbarhet en del. Det är när planeten klarar sig själv och kan göra det många år utan några störningar.

Vi människor skadar planeten som det är nu och den är inte längre ekologisk hållbar. Det finns djupa sår i ekosystemet som kommer ta ett tag att fixa. Ozonlagret, havet, övergödning, överfiske, avgaser med mera med mera. Planeten är inte ekologisk hållbar, men det kan det bli.

Vi vet inte hur framtiden ser ut.

Men vi kan försöka att fixa den.

SupportKelpHelpForABrightFuture

//Oscar Cederberg


Henriksson A. (2008) TITANO Biologi. Gleerups Malmö.

Kukka J, Sundberg C, Blom A och Andersson L. (2012) Biologi Direkt, Sanoma Utbildning Stockholm.

Henriksson A. (2010) MAKRO Biologi. Gleerups Malmö (Nyare bok än vad vi har i skolan, höhö.)https://wordpress.com/post/69484288/87

SMHI(23 april 2014) Sveriges sjöar: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/sveriges-sjoar-1.4221 hämtad den 21/10/2014

SLU (2011-01-21) Sjön/ån: http://www.bioresurs.uu.se/myller/sjo/sjoindex.htm hämtad den 21/10/2014

ConDidact AB (???) Sjö: http://svenska-djur.se/sv%C3%A5r/Naturtyper/Sj%C3%B6/ hämtad den 21/10/2014

SleepWell AB (28 juni 2011) Hållbarhet på 2 minuter: https://www.youtube.com/watch?v=UwXRjbtkEek hämtad den 05/11/2014

Schoolido (28 feb. 2014) Vattnets kretslopp och försurning (NO): https://www.youtube.com/watch?v=jdY5CKowtIw hämtad den 05/11/2014

USGS (17-Mar-2014) Vattencykeln: http://water.usgs.gov/edu/watercycleswedish.html hämtad den 05/11/2014

Kajsa Tönnesson (2005-11-07 23:00) Plankton har stor betydelse för övrigt djurbestånd i havet: http://www.science.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/Plankton_har_stor_betydelse_for_ovrigt_dj urbestand_i_havet.cid119810 hämtad den 05/11/2014

Åke Finn Torsång (2014-09-29) Fiskar: http://www.finnake.se/fiskar/fiskar.html hämtad den 05/11/2014

Länsstyrelsen Skåne (2009-11-18) Massdöd av musslor i Vombsjön:  http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/nyheter/2009/Pages/091117_musselmassdod.aspx hämtad den 05/11/2014

SLU (1999) Surt regn: http://www-vaxten.slu.se/marken/surt_regn.htm hämtad den 05/11/2014

Ulf Bjelke (2012) Nedbrytare viktiga i sjöar: http://www.biodiverse.se/articles/nedbrytare-viktiga-i-sjoar hämtad den 06/11/2014

Haven.nu, Stockholms universitets Östersjöcentrum, Umeå marina forskningscentrum (???) Överfiske: http://www.havet.nu/?d=33 hämtad den 07/11/2014

Umeå universitet, Stockholms universitet, Linnéuniversitetet, Göteborgs universitet (2011) Överfiske – en mijöfarlig aktivitet: http://regeringsrapporten.havsmiljoinstitutet.se/?page_id=5 hämtad den 07/11/2014

Göran Petersson (2008) Kretslopp: http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/72643.pdf hämtad den 07/11/2014

Erik Söderholm (8 oktober 2012) Elbilar kan vara värre miljöboar än bensinbilar: http://www.svd.se/naringsliv/motor/elbilar-varre-for-miljon-an-bensinbilar_7562978.svd hämtad den 01/12/2014

av Oscar "Knose" Cederberg

Radioaktivitetens Upptäckt

WhenNewKnoseDoesScienceIsOut

Radioaktivitetens Upptäckt

Radioaktivitet är strålning som bildas när atomer sönderfaller. Detta fenomen upptäcktes av Henri Becquerel. Han var en fransk fysiker som upptäckte av en ren slump att radioaktivitet förekommer naturligt a. Röntgenstrålning hade redan upptäckts i Tyskland, men detta var något annat.

Det han skulle göra var att se hur uraniumsalter reagerade mot solljus, Hans resultat visade att saltet kunde absorbera ljus för att senare stråla ut det. Bequerel blev nyfiken och gick vidare med att testa vad hände om man lät det vara i ett rum där saltet inte kunde få något solljus. Till sin förvåning märkte han att strålning hade inträffat. Senare insåg han att strålningen inte var av samma slag som röntgenstrålning. Becquerel namngav denna strålning för uraniumstrålning eftersom han trodde det hände bara med uranium. Två år senare testade Marie och Pierre Curie andra ämnen till exempel torium och kunde konstatera att även det grundämnet gav ut uraniumstrålning. Det visade sig att flera ämnen kunde ge ut radioaktiv strålning och paret Curie gav därför döpte om strålningen till radioaktivitet istället.

Detta ledde till en ny tidsålder för vetenskapen och mänskligheten. Efter upptäckten av radioaktiviteten fortsätta Marie och Pierre med fler tester. De hittade och namngav två nya grundämnen, radium och polonium. Becquerel, Marie och Pierre Curie vann nobelpriset i fysik 1903 för deras upptäckt av radioaktivitet.

Ernest Rutherford fick Nobelpriset i kemi 1908 efter att han hade skjutit alfapartiklar (heliumkärnor) mot en väldigt tunn guldfolie. Experimentet visade att vissa kärnor gick igenom folien, medan andra hade studsat tillbaka. Detta ledde till att man förstod hur atomen egentligen var uppbyggd, innan trodde man att det var som en positiv laddad ”kaka” med negativ laddade elektronerna som ”russin” inbakat i det, men det visade sig att det fanns en positiv laddad kärna och att elektronerna cirkulerade runt den i olika skal. Precis som planeterna i vårt solsystem som cirkulerar runt solen i olika banor. Upptäckten att atomen innehåller mest tomrum och att vissa alfapartiklarna tog sig igenom medan andra studsade tillbaka var revolutionerande. Senare hittade man en annan kärnpartikel som fick namnet neutroner som ledde till upptäckten av olika isotoper. Isotoper är ingenting annat än ämnen med lika många protoner i kärnan med olika antal neutroner i. Det finns ämnen som kan ha hundratals neutroner, medan andra har få eller inga.

Tidigt börjad man använda strålning inom sjukvården för att behandla olika typer av cancer. Man gjorde framgångar även om man inte riktigt visste hur det påverkade celler och vävnader.. 1897 när Spanien och USA låg i krig med varandra om Kuba-ön användes flitigt röntgen på de amerikanska fältsjukhusen. Röntgen är en joniserande elektromagnetisk strålning som kunde tränga genom människokroppen, men det trängde sig lättare genom vävnad än ben. Metoden gjorde att man kunde ta bilder på hur skelettet såg ut, om det fanns benbrott eller andra skador, vilket underlättade för sjukvårdare S:t Petersburg år 1903 användes strålning för första gången för behandling av cancer. Strålningen visade sig kunna döda effektivt cancerceller. Man såg tydligt att strålning var effektiv på att döda cancercellerna och på så vis kunde radioaktivitetens upptäckt rädda många människors liv.
Radioaktiviteten blev en behandlingsform och många trodde det var helande och det bästa någonsin. Folk badade i radonbad för att bli friska. Problemet var att många tog för stora doser med strålade vätskor vilket visade sig vara mycket farligt. Många dog. I början av 1900-talet använde ett företag som gjorde klockor en självlysande färg som innehöll radium. Unga fattiga flickor fick sitta och måla visarna med den färgen. De dog efter ett tag. Det som är så hemskt är att företaget aldrig erkände och flickorna dog utan att få någon sorts ersättning fast man kunde bevisa att de dog på grund av den självlysande färgen.

Marie Curie dog själv av benmärgscancer 1934, troligtvis på grund av för höga halter av strålning. Hon visste att strålning kunde skada vävnader men hon visste inte riktigt hur. Hon försökte skydda de som arbetade för henne genom till exempel gå ut på balkongen för att andas in frisk luft och så fick de ta pauser. Mer visste man inte. Hennes dragskåp där hon forskade i Paris var så kontaminerat med strålning att man fick byta ut större delar av den. Numera kan man besöka hennes labb där paret Curie och anställda forskade.

Fördelar:

  • Upptäckten av strålning och röntgen har räddat miljoner människors liv. Man har nu kunnat behandla cancer och andra sjukdomar mycket bättre med hjälp av strålning och få mer information över patientens problem med hjälp av röntgenbilder.
  • Kärnkraft är ett billigt och ganska miljövänligt sätt att få fram mycket energi. Problemet är avfallet och att man använder uran (Diskuteras mer om i Nackdelar eller begränsningar).
  • Att byta kolkraft till kärnkraft beräknats att ha förlängt livet på 1,84 miljoner människor. Kolkraft förorenar luften och är giftiga för människor. Kärnkraft gör inte detta, så bytet har lett till mindre folk har fått t.ex. lungcancer.
  • Strålning kan användas till att döda oönskade bakterier, parasiter och insekter bland annat i livsmedel. I Sverige är det bara lagligt att göra detta till kryddor, örtkryddor och smakgivande ingredienser av vegetabiliskt ursprung. Detta anses inte vara farligt och försämrar inte näringsinnehållet. Alla livsmedel som använder bestrålning måste märkas.

Nackdelar eller begräsningar:

  • Höga halter av bestrålning kan inte bara skada tumörcellerna utan påverkar även kringliggande vävnader och det kan leda till allvarliga tillstånd. Strålning kan leda till cancer och leukemi t.ex. Speciellt i början av användningen för behandling eftersom man inte visste så mycket om hur man skulle skydda sig och hur man kunde begränsa behandling till endast de tumörcellerna. Där har vi blivit mycket bättre.
  • Man har utvecklat kärnvapen och i fel händer kan det leda till katastrofala följder. Kärnvapen har bara används två gånger i krig, och det var på slutet av andra världskriget i Asien den 6 augusti respektive den 9 augusti 1945 då USA fällde två atombomber i de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki. Man beräknar att ungefär 90 000 – 166 000 respektive 60 000 – 80 000 japaner dog som en direkt följd av bomberna i Hiroshima och Nagasaki. Många av de som överlevande drabbades efteråt av cancer på grund av de höga strålningshalterna. USA, Ryssland, Storbritannien och Frankrike är de länder nu med flest kärnvapen i världen. För att på något sätt nå någon sorts stabilitet i världen har flera stormarker i världen skrivit under att kärnvapenavtal som innebär att man inte tänker använda det man har för krigsändamål.
  • Begräsningen med att få energi från kärnkraft är att än så länge så vet man inte vad man skall göra med avfallet. Det forskar mycket hur man skall kapsla in djupt ned i jorden på speciella ställen i Sveriges berggrund i speciella behållare som skall hålla tätt i miljontalsår. Sverige har än inte hittat en långtidslösning men det finns en tanke att avfallet ska kapslas in i täta kapslar omslutna av lera som sedan ska begravas flera hundra meter in i urberget. Om behållarna inte håller tätt finns annars risk för att radioaktivt ämne läcker ut i vårt grundvatten och vår natur.
  • Avfallet från fissionen är väldigt farligt och måste grävas ner i marken, och halveringstiden på avfallet kan vara flera miljoner år. Det har också förekommit reaktorolyckor, som till exempel i Tjernobyl och Fukushima. Dessa berodde på att säkerhetssystemet inte var bra nog eller var avstängda. I Tjernobyl hade man stängt av några säkerhetssystem för ett experiment. Experimentet gick väldigt fel och det sprängdes. I Fukushima så hade jordbävningar och tsunamin 11 mars 2011 slagit ut reservgeneratorer som användes till reaktorns nedkylning. Detta ledde till härdsmältor och utsläpp av radioaktiva ämnen. Detta är problemen med kärnkraftverk, händer det något och något går fel kan det leda till katastrofala följder. Därför behöver systemen och bränslet bytas ut. Kärnkraft är ändå det minst dödliga kraftverket enligt Forbes. Frågan är då, hur kan vi göra kärnkraft ännu säkrare? Svaret är då fjärde generationens kärnkraft. Om vi byter till denna generation kan vi sänka dagens avfall till en hundradel och förvaringstiden kortas från 100 000 år till 1 000 år. Bränslet byts ut till torium i stället för uran, och använder bly istället som kylmedel.

Källor:

U.S. Department Of Energy (October 2012) Highlights in Radiation Research—A Timeline: http://lowdose.energy.gov/timeline.aspx (Hämtad den 26 november 2014)

Jacques Bernier, Eric J. Hall & Amato Giaccia (September 2004) Advances in radiation physics, radiobiology and radiotherapy 1895–1950: http://www.nature.com/nrc/journal/v4/n9/fig_tab/nrc1451_I1.html (Hämtad den 26 november 2014)

 Nobelprize.org. Nobel Media AB (???) The Nobel Prize in Physics 1903: http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/1903/becquerel-bio.html (Hämtad den 28 november 2014)

Nobelprize.org. Nobel Media AB (???)The Nobel Prize in Chemistry 1908: http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/1908/index.html (Hämtad den 28 november 2014)

Nobelprize.org. Nobel Media AB (???)The Nobel Prize in Physics 1903: http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/1903/marie-curie-facts.html (Hämtad den 28 november 2014)

Livsmedelsverket (2014-09-30) Bestrålning av livsmedel: http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Radioaktivitet-och-bestralning/Bestralning-av-livsmedel/ (Hämtad den 28 november 2014)

Utbildningsradion (2012-09-05) Strålningens historia: http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=23&article=U102690-01 (Hämtad den 28 november 2014)

Wikipedia(sorry) (1 september 2014 kl. 09.35.) Lista över kärnvapenmakter: http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_k%C3%A4rnvapenmakter (Hämtad den 29 november 2014)

James Conca (6/10/2012) How Deadly Is Your Kilowatt? We Rank The Killer Energy Sources: http://www.forbes.com/sites/jamesconca/2012/06/10/energys-deathprint-a-price-always-paid/ (Hämtad den 29 november 2014)

Frank Elfstedt (2013-01-26) Föreläsning om fjärde generationens kärnkraft: http://www.dt.se/dalarna/ludvika/forelasning-om-fjarde-generationens-karnkraft (Hämtad den 29 november 2014)

Jan Winter (7 april 2010) Nytt kärnvapenavtal skrivs under: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/nytt-karnvapenavtal-skrivs-under_4534725.svd (Hämtad den 29 november 2014)

av Oscar "Knose" Cederberg

Nya banners till Science Green Obama!

Tycker ni mina banners är fantastiska och ni vill så gärna ha era egna? Då kommer du ÄLSKA detta! Alla banners plus några fler som aldrig har setts förut! Hela 3 nya banners, bara för er! Det är 150% fler än vad det var förut, wow!
cropped-knosedoesscience.jpg

SupportKelpHelpForABrightFuture

Science Green Obama Where Science Is Science

GunsDon'tKillPeopleButScienceSureDo

WhenNewKnoseDoesScienceIsOut

av Oscar "Knose" Cederberg

Ekologi Arbete av Oscar Cederberg

NU MED MASSA BILDER GJORDA I PAINT, 56 GÅNGER SÅ FLER KÄLLOR OCH EN MASSA VETENSKAP! BÄTTRE KAN DET INTE BLI!

cropped-knosedoesscience.jpg

1. Beskriv ett ekologisk hållbart ekosystem.

Sjön är ett fuktigt ekosystem med många olika arter. Det finns mindre däggdjur men det finns andra arter som till exempel fisk, plankton och andra organismer. Dessa organismer är alla viktiga för ekosystemet och dess kretslopp och näringskedjor. Jag valde en slättsjö istället för skogs- eller fjällsjö, eftersom slättsjö är mer näringsrik. Detta beror på att det växer mer i slättsjöar än i fjällsjöar.

Några exempel på djur och växter i Svenska sjöar:

Däggdjur: Bäver, Iller, Älg, Mink

Insekter och spindeldjur: Mygga, Skräddare, Trollslända, Dykare.

Fåglar: Blåmes, Gräsand, Kråka, Svan, Skrattmås.

Fiskar: Brax, Karp, Mört, Ål, Regnbåge.

Växter: Vass, Säv, Näckros, Näckmossan, Vattenpest, Grönslick.

Kräldjur och groddjur: Padda, Snok, Groda, Åkergroda, Långbensgroda.

Blötdjur, kräftdjur och andra djur: Blodigel, Båtsnäcka, Hästigel, Dammsnäcka, Damvattenloppa, Sötvattens marlkräfta.

m.m

Det finns många näringskedjor i sjön, vi har till exempel:

Näringskedja

Producenterna i detta fall är växterna och växtplanktorna. De äts av plankton som senare äts av minde fiskar. Dessa små fiskar kan även äta växter. Små fiskar har för liten mun för att äta andra fiskar, därför äter de plankton och växter. Dessa små fiskar äts av större fiskar, som kallas rovfiskar. Rovfåglar som till exempel kungsörnen, äter dessa större fiskar. Så här ser pyramiden då ut:

Konsumenttriangel

Rovfåglar blir toppkonsumenten i detta fall, och detta är en viktig näringskedja i sjön. Jag vill också tillägga att döda växter och djur som hamnar på marken bryts senare ner av nedbrytare, dessa nedbrytare är blötdjur och kräftdjur till exempel. Dessa är extremt viktiga för sjöns ekosystem, för de är också viktiga för kolets och andra kretslopp i sjön. Dessa nedbrytare bryter ner resterna som de får näring av. Närsalterna hamnar i marken och tas senare upp av växterna. Jag kommer senare i Del 2 berätta hur viktigt dessa nedbrytare är för ekosystemet i sjön.

Men, hur kan klimat och naturförhållande påverka detta ekosystem?

En viktig sak för kräftdjuren och vissa andra djur är kalkhalten i berggrunden. Har sjön väldigt mycket kalk så är jorden mer näringsrik på närsalter och mineraler, kräftdjuren kan bygga sina skal och pH-värdet höjs, vilket är bra för nedbrytarna och fiskarna. Det gynnar alltså nedbrytarna och växterna, och det är även bra mot försurning, som kan kommer prata mer om i Del 2.

Under vintern så blir övre lagret av sjön is, fåglar flyger till varmare klimat och djuren brukar fortsätta som normalt. Temperaturen i de undre lagren ändras inte mycket och djur och växter lever vidare. Solen har det svårare att ge energi till växterna under vattnet, då isen blockerar ljuset en stor del.

Vattenståndet är också viktigt, ändras den snabbt kan musslor hamna på land utan att kunna ta sig ner (Till exempel det som hände i Vombsjön ett par år sen). Detta med kombination med frostnätter kan vara katastrofalt, men detta pratar jag mer om i Del 2.

Kretslopp i sjön:

ful kretslopp

Eller en bättre bild:

finare kretslopp

Vattnets kretslopp har en stor roll i sjöns, och hela världens ekosystem. Vattnet från hav och sjöar värms upp av solen och kondenserar. Vattnet blir i gasform och hamnar i molnen, där de senare kan förflyttas. Sen när det blir kallare, vid skogar och berg till exempel, blir det nederbörd. Detta gör så att alla platser i världen kan få vatten, även om det inte är nära någon sjö eller hav. Skogar och berg får vatten som sen rinner vidare. Marken vattnas, kan man säga. Vattnet rinner tillbaka i form av bäckar eller annat till sjöar och hav. Vattnet går alltså runt och runt, ett kretslopp. Det finns även något som kallas surt regn, men det kommer jag gå igenom mer i del 2.

Fotosyntes är ännu ett kretslopp i sjön och resten av världen. Detta är då hur växter får energi genom att göra om koldioxid till syre. Jag har en fin bild på hur detta fungerar:

Fotosyntes

 Växterna använder fotosyntes för att göra om energi från solen, vatten från marken (Och runt omkring sig, de växer under vattnet…) och koldioxid från djur till socker som de använder som näring och syre som de släpper ut som sen djuren andas in. Djuren andas i syret och syresätter sitt blod för att sen andas ut koldioxid, som sen växterna fångar upp.

2. Vad finns det för hot mot ditt ekosystem?

Det jag tycker är det största hotet mot ekosystemet i sjön är det låga pH-värdet från försurning. När man förbränner fossila bränslen kan giftiga gaser släppas ut. Dessa är till exempel kvävedioxid och svaveldioxid.

Svaveloxid som hamnar i molnen blandas med vattnet och bildar svavelsyra i vattenlösning.

2SO2(g) + O2->  2SO3(g)

2SO3(g) + H2O Û   H2SO4(aq)

( Taget från http://www-vaxten.slu.se/amnesingang/Naturvet/kemi_sur_regn.htm )

Nederbörden från dessa moln är då surt och påverkar pH-värdet i sjöar och hav. Desto starkare syra, desto värre. Om pH-värdet sänks i sjön kan det skada ekosystemet. Kräftdjur och musslor kommer ha det svårare att överleva, då deras skal fräter sönder. Om de försvinner sänks närsalterna i jorden, skräp och döda växter och djur kommer inte brytas ner lika snabbt och förgiftar sjön. Sen kommer jorden bli mindre näringsrikt och växterna kommer då få det svårare att överleva, vilket leder till att de dör, plankton och små fiskar dör för de inte har något att äta, rovfiskar har ingen liten fisk att äta till middag och dör, och rovfåglar flyger iväg och letar mat på nått annat ställe eller dör ut. För att se till att detta inte händer, bör man minska giftiga avgaser som släpps ut ur fabriker och bilar. Om det händer kan man försöka rädda sjön genom att ha mer kalk i sjön. Kalken höjer pH-värdet och det är vad kräftdjuren har i sitt skal.

Överfiske är dåligt för hav, men i sjöar händer det inte lika ofta. Vid sjöar brukar man inte ha stora fiskeindustrier, speciellt inte i små sjöar, men hobby-fiske kan skada små sjöar med dålig tillväxt. Vissa sjöar har så få fiskar att bara lite fiskning kan rubba ekosystemet ordentligt. Finns det inga fiskar kommer rovfåglar inte ha något att äta och nedbrytare mindre näring och mindre närsalter till växterna. Fiskning i hav och sjö bör ha strängare lagar så att stora fiskindustrier inte ska förstöra miljön, sen måste fiskning hända då det är livsmedel för oss människor, men det måste vara på ett bättre sätt.

Övergödning är när växter växer för mycket, vilket kan låta bra eftersom, är det inte vad man vill? Mer natur! Nej, inte riktigt så är det. Övergödning kan ske i både vatten och på land och kan bli ett stort problem. Sjöar som förut har varit fina och fullt med liv blir gröna, algebad med en massa växter. Det kan även förekomma giftig algblomning som kan förgifta boskap och djur som dricker ur sjön. I Sverige hade vi förut problem med övergödning och man kom på att det berodde på Fosfor.

Fosfor visade sig ha en stor roll i hur stor produktionen av växter och djur kunde bli. Vi minskade fosfor i sjöar genom att göra reningsverken bättre och rening av vattnets innehåll av fosfor. Många sjöar återhämtades sig, medans andra inte gjorde det.

övergödning

Typisk övergödning vid sjö

Om för mycket organismer som växter produceras blir det svårare för ljuset att tränga sig ner i vattenmassan, vilket gör att växter och djur begränsas till en mindre sikt närmare ytan. Mängden nedbrytare ökas dock i bottnarna.

Vattenväxter som bryts ner när det inte finns mycket syre i vattnet kan orsaka massdöd i botten av sjöar. Syret använda upp för bryta ner växterna, och inget kan då leva där. Organismer flyttar och/eller dör och inget kan leva då. pH-värdet kan också höjas under sommaren då fotosyntesen är igång. Om pH-värdet blir över 9 kan giftigt ammoniak bildas i vattnet och förgifta organismer.

3. Vad är ekologisk hållbarhet?

Enligt vad jag har förstått är ekonomisk hållbarhet när ett ekosystem fungerar i ett långt tag. En process som körs om och om igen utan några problem. Ett kretslopp som inte störs och börjar om och om igen hur länge som helst, alltså hållbart. Om jag söker online på definitionen på det får jag fram en video.

”Hållbarhet på 2 minuter”.

Videon liknar mer hållbar utveckling, vilket är människans strävan att kunna leva i en planet med begränsat antal med resurser och hålla kvar planeten i ett tillstånd där det inte är i fara. Men det kan likna ekologisk hållbarhet en del. Det är när planeten klarar sig själv och kan göra det många år utan några störningar.

Vi människor skadar planeten som det är nu och den är inte längre ekologisk hållbar. Det finns djupa sår i ekosystemet som kommer ta ett tag att fixa. Ozonlagret, havet, övergödning, överfiske, avgaser med mera med mera. Planeten är inte ekologisk hållbar, men det kan det bli.

Vi vet inte hur framtiden ser ut.

Men vi kan försöka att fixa den.

SupportKelpHelpForABrightFuture

//Oscar Cederberg


Henriksson A. (2008) TITANO Biologi. Gleerups Malmö.

Kukka J, Sundberg C, Blom A och Andersson L. (2012) Biologi Direkt, Sanoma Utbildning Stockholm.

Henriksson A. (2010) MAKRO Biologi. Gleerups Malmö (Nyare bok än vad vi har i skolan, höhö.)

http://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/sveriges-sjoar-1.4221 hämtad den 21/10/2014

http://www.bioresurs.uu.se/myller/sjo/sjoindex.htm hämtad den 21/10/2014

http://svenska-djur.se/sv%C3%A5r/Naturtyper/Sj%C3%B6/ hämtad den 21/10/2014

https://www.youtube.com/watch?v=UwXRjbtkEek hämtad den 05/11/2014

https://www.youtube.com/watch?v=jdY5CKowtIw hämtad den 05/11/2014

http://water.usgs.gov/edu/watercycleswedish.html hämtad den 05/11/2014

http://www.science.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/Plankton_har_stor_betydelse_for_ovrigt_dj urbestand_i_havet.cid119810 hämtad den 05/11/2014

http://www.finnake.se/fiskar/fiskar.html hämtad den 05/11/2014

http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/nyheter/2009/Pages/091117_musselmassdod.aspx hämtad den 05/11/2014

http://www-vaxten.slu.se/marken/surt_regn.htm hämtad den 05/11/2014

http://www.biodiverse.se/articles/nedbrytare-viktiga-i-sjoar hämtad den 06/11/2014

http://www.havet.nu/?d=33 hämtad den 07/11/2014

http://regeringsrapporten.havsmiljoinstitutet.se/?page_id=5 hämtad den 07/11/2014

http://www.havet.nu/?d=33 hämtad den 07/11/2014

http://regeringsrapporten.havsmiljoinstitutet.se/?page_id=5 hämtad den 07/11/2014

http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/72643.pdf hämtad den 07/11/2014

av Oscar "Knose" Cederberg